Vår vän Per var både rolig och hjälpsam genom hela livet, från barndomens skidbackar till vuxenlivets korvstoppning och kräftskivor. Redan som liten knatte hjälpte han yngre ramlande kamrater. Som vuxen ordnade han uppsluppna kalas där varje deltagare kände sig som hedersgäst.
Så hade det knappast blivit utan Pers hustru Elisabeth, vars omtänksamhet präglade hushållet. Under årens lopp har Chrysanderska matbord runt om i landet haft många gäster i alla åldrar - barnens vänner blev även Pers och Elisabeths vänner.
Elisabeth gick bort ett halvår före Per.
Det finns kanske kronofogdar som är torra byråkrater, som i alla lägen viftar med lagboken. Per var inte sådan, tvärtom.
Utanför ämbetsrum och rättssalar skojade chefskronofogden Per med den offentliga förvaltningens byråkratiska språk. Han såg som sin uppgift att hjälpa medmänniskor i ekonomisk kris, och utgick från att det finns möjligheter och lösningar även för personer på obestånd. Den inställningen blev en tillgång för samhället eftersom Per hade ambitionen att hjälpa folk "på fötter".
I glada vänners lag var Per en lysande stjärna. Lågmäld och korrekt, men med sylvassa iakttagelser och varm humor.
Alla vi vänner saknar honom.