Min vän sedan mer än 60 år, Solveig Wallén har gått bort.
Hon var lärare i engelska, tyska och franska och pendlade under större delen av sitt arbetsliv mellan Vallonskolan i Gimo och hemmet i Storvreta. Hennes make Bo avled redan 2001.
Solveig blev min vän i första ring 1960. Efter studentexamen 1963 var vi fem klasskamrater, som delade sittvagn från Umeå till Uppsala. Biljetten kostade 65 kronor, och vi hade alla stora, polletterade kartonger med på tåget fyllda med det allra nödvändigaste.
Ett roligt studentliv följde och på Norrlands nation, som blev som ett andra hem för oss, träffade Solveig sin Bosse. Vi bildade båda familj, fick barn ungefär samtidigt och åkte sommaren 1976 på en första lång, händelserik tältsemester i Europa med våra familjer.
Solveig älskade sitt arbete som språklärare och tog varje tillfälle att prata ”sina” språk. Franska var hennes stora passion så det var en besvikelse för henne, att vi på denna resa bara kom till franska gränsen. Detta kompenserade Solveig med många senare resor till Frankrike.
Så mycket har hänt under vår långa vänskap! Så många upplevelser har vi delat! Så fint det varit att få vara Solveigs vän!