Sten föddes och växte upp i Örebro. I Uppsala läste han filosofi, matematik och statistik. Med sin hustru Ingrid Lindström reste han till Kalifornien, där de båda disputerade i filosofi vid Stanford University. Där gick Sten och Ingrid skilda vägar, men båda återvände till Uppsala. Sten fick tjänst vid Filosofen, Ingrid vid Matematikum. Efter en tid i Lund fick Sten 1991 tjänst i Umeå, som lektor och senare som professor i teoretisk filosofi.
Stens bidrag inom filosofisk logik, språkfilosofi och matematikens filosofi vann respekt bland världens ledande forskare. Men hans inflytande sträckte sig bortom den egna forskningen. Ett utmärkande drag i Stens personlighet var ett intresse för medmänniskor, förenat med generositet och en viss blygsamhet vad gällde egna arbetsinsatserna. Betecknande var all den kraft han lade ned på redigeringen av filosofiska samlingsvolymer. Denna generositet och intresse för andras arbeten och problem gällde också i hög grad hans doktorander och andra studenter. Hans nyfikenhet sinade aldrig. Sten var snäll, klok och rolig med en avväpnande självdistans, men även villig att vara med och bestämma; han sade sällan nej till sakkunniguppdrag. Även på det sättet har han haft ett betydande inflytande på filosofins utveckling i Sverige.
Efter pensioneringen 2013 återvände Sten till Uppsala och vi hans nära vänner fick se hur Sten lyste upp när han återförenades med sin Ingrid. Tyvärr blev deras nya tid tillsammans alltför kort; Ingrid gick bort 2015.
Pandemiåret 2020 blev hans hälsa sämre och hans krafter sinade alltmer. Med nära vänner vid sin bädd var det lugnt och stilla den sista veckan på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Vi är många som har svårt att förlika oss med att Sten inte längre är med oss.