En röst har tystnat. En röst som har inspirerat, skänkt glädje och tröst till många människor och skön sång i många konserter genom åren.

Bertil berättade gärna om sitt liv, som var fyllt av sång. Han började sjunga som barn, men mera regelbundet från 15-årsåldern.

Bertil har sjungit med oss i Tierps manskör under många, många år. Under de sju år som han, spannmålsbonden, blev den förste icke akademikern i OD delade han i mån av tid även sången och gemenskapen med oss. Med erfarenheten och kunskapen som åren i OD gav, bidrog Bertil till utvecklingen av Tierps manskör både vad gällde repertoar och sättet att framföra den. Han kunde ha bestämda åsikter om repertoar och framförande, men var snabb till en eloge när sången gick bättre än han först tyckte. Hans utsökta stämma var ledande i kören som förste tenor.

Bertil fick behålla sin röst genom hela sin levnad. När han minskade på sina soloframträdanden uttalade han i en tidningsintervju, att han skulle stanna i Tierps manskör, vilket han gjorde tills för drygt två år sedan, då hälsan och åldern medförde att han inte orkade sjunga längre.

Bertil tog väl hand om dem som kom nya till kören och var angelägen om att alla trivdes. Han var något av en mentor.

Nu har Bertils kära stämma tystnat och ett helt liv fyllt av sång har nått sitt slut. Våra tankar går till hans hustru Lena och familjen, samtidigt som vi delar sorgen och saknaden av en sångare och god vän.