Ingalill kom från Stockholm som gymnasist till Eskilstuna läroverk och avlade där 1952 studentexamen på latinlinjen. Det var under de åren vi lärde känna varandra, jag också student 52, men på den så kallade reallinjen.

Ingalill valde därefter psykologistudier i Uppsala och har varit Uppsala trogen alltsedan dess. Hon arbetade större delen av sitt yrkesverksamma liv som skolpsykolog och har efter pensioneringen varit aktiv i Seniorpsykologers förening i Uppsala. Hon engagerade sig också för Amnesty under många år.

I Uppsala träffade hon sin blivande make John. Ingalill alltid påläst och intresserad och med sitt behagliga sätt torde ha berikat många av de möten som hon och John, med anledning av alla hans officiella uppdrag hade, inom universitet, kommun och Västgöta nation.

Ingalill var mycket intresserad av poesi och litteratur liksom av naturupplevelser och friluftsliv, intressen som John kom att dela med henne. Sommarveckor på Öland och i sommarstugan på Jogersö var viktiga, och skidsemestrarna i Harsa i goda vänners lag missade de ogärna. Långpromenader längs Ekolns stränder blev för Ingalill sköna upplevelser under senare år.

Vi återknöt kontakten 1967 när våra familjer blev grannar på Murklevägen, detta tack vare ett tips från Ingalill vid vårt gemensamma 15-årsstudentjubileum. Detta blev början till många års trevlig granngemenskap våra och andra Murklevägsfamiljer emellan. I mer än 35 år har vi tillsammans med andra fruar från Murklevägen haft en läsecirkel. Inte hade vi vid vår sista träff 4 april kunnat föreställa oss att Ingalill, som såg fram mot sköna sommarpromenader, skulle insjukna hastigt och avlida endast några dagar senare.

Vi saknar den vänliga, glada och fräscha Ingalill och sänder varma hälsningar till hennes närmaste.