Maj föddes i Göteborg som äldsta barnet till Holger och Marja-Terttu Fälldin. Namnet Maj-Kristina, hennes dopnamn, fortsatte hennes far att kalla henne hela livet. Under uppväxten i Göteborg och senare i Lund fick hon tidigt ta ansvar, inte minst för sin lillebror. Med heltidsarbetande föräldrar blev Maj vad man då kallade nyckelbarn.

Hon började yrkesbanan i sjukvården i Lund som 17-åring och utbildade sig senare till mentalsköterska. Hon arbetade på Akademiska sjukhuset i över 40 år varav nästan 30 år på barnpsykiatriska avdelningen, BUP. Hon var en lugn, lyssnande människa som med sin inlevelseförmåga blev en trygghet för dem hon mötte i vården.

På grund av föräldrarnas förvärvsarbete tillbringade Maj och hennes bror alla sommarlov i slutet av 50- och början av 60-talen hos farföräldrarna på deras jordbruk i Ångermanland och hos andra släktingar i trakten.

Somrarna där präglade henne på flera sätt, inte minst genom den värme, generositet och gemenskap som vistelserna hos släktingarna innebar. Maj behöll livet igenom en stark familjekänsla för släkten på fars sida. Efter moderns död för tio år sedan återupptogs och stärktes även kontakten med den finska släkten i Björneborg. Maj släppte heller aldrig kontakten med vännerna från ungdomsåren i Skåne.

Hon var intresserad av litteratur och teater och spelade själv amatörteater, både som barn i Lund och i vuxen ålder i Uppsala.

När hon som 65-åring gick i pension njöt Maj av friheten och glädjen över att få rå sin egen tid. Att kunna sitta i läsfåtöljen och glömma tid och rum för en god bok blev en skön njutning. Hon älskade att uppleva nya platser och hade alltid drömmar om och planerade för nya resmål. Denna hennes tid i frihet, som hon själv kallade det, blev alldeles för kort.