Ulf kom från en jordbrukarfamilj i Offerdal i Jämtland. Han visade tidigt sin begåvning, bland annat genom att läsa vid tre års ålder. Föräldrarna var framsynta och såg till att de sex barnen fick möjlighet till fortsatta studier efter den sjuåriga folkskolan.

De två sönerna fick efter ­rekommendationer av socken- och familjeprästen Nils Parkman att söka till Fjellstedska skolan för att där ta studentexamen. Den varmt troende modern hoppades nog att någon av dem skulle välja prästbanan, men så blev det inte. Båda blev dock kvar i Uppsala. Ulf fortsatte studier på Universitetet och tog en pol mag examen.

Sitt första arbete fick han inom administrationen på Ulleråkers sjukhus där han blev en pålitlig och nära medarbetare till sjukhusdirektören Per Elfvik. Elfvik var av en av de först anställda på det lilla landstingskansli som började byggas 1943. När landstinget tog över psykiatrin från staten 1967 blev han den förste sjukhusdirektören på Uller­åker. Man kan med fog påstå att Ulf fick en utmärkt mentor och en mycket god inskolning inom landstingsorganisationen.

Under 1970-talet fick det centrala kansliet upp ögon för den duktige ekonomiassistenten på Ulleråker och Ulf plockades över till landstingets centrala ekonomi­avdelning där han blev en parhäst till ekonomi­direktören Peter Olsson. Dessa två tillsammans med Margareta Tufvesson var de ekonomitjänstemän som arbetade närmast den politiska ledningen under flera decennier. Ulf var inte den som framhävde sig själv, det behövde han inte, de svåra frågorna och de knepiga problemen landade ändå oftast i hans knä för alla kände med åren tillit till hans klokskap och höga kompetens.

Vid budgetberedningens årliga höstinternat för arbete med kommande års landstingsbudget ingick kamratliga kvällsövningar. Ofta diverse femkamper med ibland politikerlag mot tjänstemän, ibland med blandade lag. Påfallande ofta vann det lag Ulf ingick i om det handlade om allmänbildande frågesport. Inte minst kunde han sin bibel.

Han var en flitig motionär med såväl vasalopp som maraton på sin meritlista och Peter Olsson och Ulf sparrade varandra även i motionsspåret. Naturintresset var stort i hela familjen och det känns helt rätt att begravningsgudstjänsten förläggs till Trädkyrkan i Berthåga.

Typiskt nog för landstingstjänaren Ulf bodde han med sin sambo, sjuksköterskan Maria Åberg, och sonen Martin i hyrd bostad inom Ulleråkersområdet. Landstinget har stor anledning att med tacksamhet minnas Ulf Erlandssons många år av hängivet och framgångsrikt arbete i landstingets tjänstemannaledning.