Kan man säga att du siktar mot hundra nu då?

– Ja, men då får jag lätta en aning på gaspedalen och köpa bekvämare tofflor. Nu känns det som att jag ”sprungit hundra meter i långa loppet”. Sådant tar på flåset, säger Owe Thörnqvist.

År 1953 debuterade han med ”Rumba i Engelska parken”, en sång som också dök upp i revyn ”Bada med oss” som han gjorde tillsammans med Rune Ek i Uppsala. Sedan har det rullat på i många former, 2017 året var han till exempel med som äldsta någonsin i Melodifestivalen med låten ”Boogieman blues” som gick till final.

Tröttnar du aldrig?

– Tröttnar? På min publik? På min musik? Aldrig på Kungsbacka räkning! Där har vi ju livselixiret till ett åldrande med värdighet! Såväl för mig och min publik som min musik.

Det började i alla fall i arbetarkvarteren Enhagen/Eriksdal i Uppsala. Närmare bestämt på Sysslomansgatan 38, i hörnet av Ringgatan. Där växte han upp med pappa Sven, mamma Karin och två yngre systrar.

– Enda lyxen i dessa träbaracker var väl att, vi i 38-an, hade inomhuskran med både rinnande och kallt vatten. Samt gångavstånd till Sverkerskolan, som låg på hörntomten snett över gatan.

Under ungdomen var också idrotten ett stort intresse. Boxning låg honom varm om hjärtat och Owe Thörnqvist blev bland annat uppländsk junior- och distriktsmästare. Det är lite lugnare på den fronten i dag.

– Måttlig motion och stärkande promenader. Någon golfrunda då och då. En simtur bland delfinerna i Mexikanska Golfen. Hoppla! Det kan ju också, på sätt och vis, kallas en ”golfrunda”.

Trots hans stora musikaliska engagemang hann han med humaniorastudier vid Uppsala universitet i filosofi, psykologi och sociologi. Han var en av de allra första – om inte den första – att lansera rocken i Sverige, inte minst först att göra den på svenska. Låten ”Diverse julboogie” kom 1955 och ”Rotmosrock”, den första svenska med ordet rock i en låttitel. Även calypson var han pionjär med, tillsammans med Povel Ramel.

– Jag snappade upp musiken genom att gå till sjöss, ta hyra på båtar lite i samma stil som mina idoler Harry Martinsson och Evert Taube. Gå i land och lyssna till folklivets olika språk, dialekter, rytmer och tonarter.

I mer än sju decennier har det blivit mängder av musik. Inte minst roliga och fyndiga texter. Det är verkligen inte bara barndomsstaden har besjungit genom åren. När man pratar med honom kommer han hela tiden med nya infall, snappar upp en tråd och gör något av den. Under tiden vi håller på skickar han då och då nya verser på mejlen.

Det är lätt att enbart tänka musik med på Owe Thörnqvist. Men han har haft många andra engagemang. Bland annat var han med och startade FAMN (Föreningen Artister Mot Narkotika) och det fanns långtgående planer på att med stiftelsen Uplandica bygga en ekoby i närheten av Uppsala, långt innan alla gröna idéer riktigt slagit rot.

– Jag ångrar att jag inte tog LO:s alternativa erbjudande att köpa Marholmen, att bygga min ekoby där i stället när jag fått nobben av Uppsala kommun att bygga den i Flogsta.

Det finns förstås hur mycket som helst att berätta från ett långt liv, inte minst om hur det klickade mellan honom och Berit Gullberg under ett tv-program. Sedan dess har de hållit ihop. Det är mycket som händer nu också. Senaste avskedsturnén pågår med nytt band. Söndag 31 mars kommer han till Uppsala. Det pågår aktiviteter för att få till den länge omtalade statyn – Owe i form av en korvgubbe. Och mycket annat.

Är det dags att lugna ned sig?

– Kanske det? Bra fråga! Som min vän Lennart Hellsing svarade när han vid 93 års ålder blev tillfrågad om han hade några framtidsplaner: ”Jorå, en hel del, men jag funderar på att ta ett sabbatsår först”.