Jasmin From har precis provat pÄ halkbanan i Alunda, och tyckte det var lite otÀckt.
â Man fĂ„r en tankestĂ€llare. Att tvĂ€rnita dĂ€r det Ă€r jĂ€ttehalt kĂ€nns verkligen. Kroppen vĂ€ger nĂ„gra tusen kilo om man bromsar i 90 kilometer i timmen. Man förstĂ„r att det Ă€r viktigt med sĂ€kerhet, sĂ€ger Jasmin.
Snart blir det uppkörning, det fattas nĂ„gra teorilektioner, en körlektion och nĂ„gra svĂ€ngar hemma i ĂstervĂ„la med pappa.
â Det gĂ„r fint, jag trodde inte han skulle vara nĂ„gon pedagog direkt, men det Ă€r inget tjafs, sĂ€ger Jasmin From.
Hon har haft AM-kort för EU-moped sedan hon var femton, och provat pĂ„ âepaâ , sĂ„ bilkörningen har inte varit nĂ„gon aha-upplevelse direkt.
Nu gĂ„r hon pĂ„ Yrkesgymnasiet i Uppsala, pĂ„ vĂ„rdâ och omsorgsprogrammets andra Ă„r. Ambitionen Ă€r att jobba inom psykiatrin och hjĂ€lpa ungdomar med missbruksproblem eller psykisk ohĂ€lsa pĂ„ behandlingshem eller HVB-hem.
â Jag har alltid tyckt om att hjĂ€lpa och lyfta andra, jag har en del erfarenhet av psykisk ohĂ€lsa, och sĂ„ har bĂ„de min mamma och pappa jobbat med ungdomar, berĂ€ttar Jasmin From.
â Jag kom in pĂ„ frisörprogrammet först, och det var kul till en början, men sĂ„ kom jag pĂ„ att det Ă€r ju inte hĂ„ret jag vill hjĂ€lpa mĂ€nniskor med, utan annat. Jag fick hoppa in i vĂ„rdâ och omsorgsprogrammet i tvĂ„an, sĂ„ jag pluggar ikapp i vissa Ă€mnen, sĂ€ger hon.
Men ibland Àr det svÄrt för Jasmin att plugga till prov pÄ lÄng sikt, hon har lÀtt att skjuta upp saker till sista sekunden, men dÄ blir det i alla fall av, och kunskaperna sitter kvar, intygar hon.
Som för alla tonÄringar Àr inte alla dagar glada dagar för Jasmin From.
â Men dĂ„ jag har mina förĂ€ldrar och mina vĂ€nner, de Ă€r ett stort stöd. Jag Ă€r ett stöd för dem ocksĂ„ nĂ€r de behöver. Det bĂ€sta Ă€r att trĂ€ffa mina vĂ€nner, det mĂ„r jag bra av. Det Ă€r Ă€kta vĂ€nskap, det rĂ€cker lĂ„ngt med att nĂ„gon lyssnar och bara finns dĂ€r, sĂ€ger Jasmin From.
Förutom att vara med sina vĂ€nner Ă€r Jasmins stora intresse tatueringar, fina, âsvart-vitaâ motiv och texter som betyder nĂ„got.
â Det Ă€r konst, fast pĂ„ kroppen. Det viktiga Ă€r att du sjĂ€lv ska tycka att det Ă€r fint. Jag tycker det visar att folk vĂ„gar mera nuförtiden, jag har alltid haft det intresset, liksom för piercing som jag tycker Ă€r sĂ„ fint. Jag vet inte riktigt varför jag tycker det, men jag gjorde en i ansiktet nĂ€r jag var 13â14 Ă„r. Jag Ă€r spontan, vill jag förĂ€ndra nĂ„got sĂ„ gör jag det nu, sĂ€ger Jasmin From.
Samtidigt Àr hon rÀdd för sprutor och ogillar blodprov.
â DĂ„ behöver jag ha nĂ„gon med mig. Men nĂ€r det gĂ€ller piercing Ă€r det annorlunda. DĂ„ vill du det; det kommer att synas och blir fint, sĂ€ger Jasmin From.
I framtiden har Jasmin inga konkreta planer pĂ„ ytterligare studier, men kan tĂ€nka sig nĂ„got Ă„rs boende i Uppsalas utkanter, kanske. Men hon tror att hon kommer att lĂ€ngta hem och flytta tillbaka till tryggheten i lilla ĂstervĂ„la sĂ„ smĂ„ningom.
Nu praktiserar hon halvtid pĂ„ ett Ă€ldreboende pĂ„ orten och fĂ„r göra âalltâ som behövs, mata, duscha, prata, stĂ€da.
â De Ă€ldre mĂ„ste ha hjĂ€lp med nĂ€stan allt, berĂ€ttar hon.
Psykiskt Àr det ett ganska pÄfrestande arbete, och sÀrskilt för nÄgon som Jasmin som egentligen Àr rÀdd för döden.
â Men det Ă€r bara att acceptera. Alla gĂ„r över, sĂ„ Ă€r det, sĂ€ger Jasmin From.