Som barn ville Olle Rehn bli bonde. Föräldrarna hade sommarställe i Vendel, där Olle Rehn hjälpte en grannbonde mycket under uppväxtsomrarna. Framförallt var det att få köra traktor han lockades av.
– Han hade flera traktorer, en gammal Volvo, och en Bolinder-Munktell. BM 230 Victor hette modellen, en lite mindre sak, säger Olle Rehn.
Bondelivet verkade fritt, men eftersom föräldrarna inte hade någon stor gård föll det bort som yrkesval.
Nu fyller Östhammars närpolischef 60 år, och i present han önskar han sig en traktor.
– Så att jag kan ploga hemma. Framförallt odlar min fru, vi har en stor tomt med växthus och blommor, trädgården tar ganska mycket tid i vår tillvaro just nu. Men det är Agneta som är trädgårdsmästare.
Han drar fram mobilen och visar en filmsnutt från i somras, på två barnbarn med varsin liten röd skottkärra och stora spadar, mitt i ett stort jordhav.
– Vi tog bort hallonbuskar och lade gräsmatta i stället.
Till Östhammar kom han tillsammans med sin fru Agneta för 25 år sedan. Han beskriver det som deras största val någonsin att flytta ut till landet.
– Vi hade som tradition att äta julbord med vår vän Tore. Vi bodde i ett radhus i Haninge och han visste att vi letade hus.
Tore tipsade om att ett fint hus i grannbyn som var ledigt.
– Vi åkte upp och föll pladask. Huset är från år 1856 med kakelugn och grejer, snett och vint.
Det som lockade var miljön på landet.
– Det var helheten, det gamla huset med stora tomten och en liten byskola. Det var livskvalitet för oss och våra barn, jämfört med Stockholm.
De kom in i samhället genom att engagere sig i idrottsföreningen i Norrskedika.
– Det var ett smart sätt att få kontakter och lära känna folk. Den gemenskap man har i idrotten har gett mig och min familj mycket.
På bokhyllan i arbetsrummet står en lila Färjestadsmössa. Som barn spelade Olle Rehn både fotboll, bandy och ishockey. Eftersom hans pappa kom ifrån samhället Deje i Värmland höll han på Degerfors.
– Det var inte så många andra ungar i trakten som visste vad Degerfors var, haha!
Han minns hur han tillsammans med sin pappa åkte för att se dem spela mot AIK, och eftersom bilen hade Stockholmsregistreringsnummer var pappan orolig för att de skulle bli tagna för att vara AIK-supportrar.
– Jag fick sitta med en röd flagga i bilen hela vägen, säger han.
Yrkesmässigt ser Olle Rehn hur han rört sig i sjuårscykler.
– Det är inte medvetet, det har slumpat sig bara, det är bra att vidga vyerna emellanåt.
Han började som ordningspolis Stockholm, och var sedan på spaningsroteln. Efter flytten jobbade han med spaning i Tierp ett drygt år, för att sedan flytta tjänsten till Östhammar. Efter några år gick han till brottsspaning inne i Uppsala.
– Sedan fick jag biträdande chefstjänst i Östhammar, och kort därefter chefstjänsten.
Däremellan undervisade han under perioder poliser i Umeå.
De omväxlande uppgifterna är vad som lockar.
– Jag vill inte sitta på kontor från åtta till fem, utan vara ute och röra på mig. Det var så de första åren, sedan hamnade man på kontor ändå, säger han.
Från tiden som närpolischef minns han särskilt när kommunen utsågs till Sveriges tryggaste i en undersökning bland invånarna.
– Det är jag stolt för faktiskt. Det hade vi inte lyckats med utan så bra samverkan med lokalsamhället i övrigt.