Aimo Larvia föddes i finska Lahti. Fadern, juristen, var krigsdomare under vinterkriget och fortsÀttningskriget mot Sovjetunionen. I slutet pÄ september 1944 tvingades familjen fly i en öppen fiskebÄt till Sverige eftersom fadern, stod pÄ kommunisternas dödslista.
â Jag minns den dĂ€r flykten som det var i gĂ„r. Det blĂ„ste hĂ„rt och kallt. Myndigheterna var utanför finska kusten och spanade med stora strĂ„lkastare efter flyktingbĂ„tar. Motorn stannade och vi var nĂ€ra att krossas mot en klippa. Men den gick som vĂ€l var plötsligt i gĂ„ng igen och vi klarade oss över till hamn i Nordmaling söder om UmeĂ„. NĂ€r vi steg i land var jag nio Ă„r och fyra dagar gammal.
Han lade mÀrke till datumet. Den dagen exakt fem Är tidigare hade ryska plan bombat lÀroverket i Lahti.
SĂ„dant etsar sig fast i ett barns medvetande.
â Jag minns ocksĂ„ en luftstrid en vinterdag mellan ett finskt och tvĂ„ ryska jaktplan över sjön utanför vĂ„rt sommarhus dĂ€r mamma gömde oss syskon. Kulorna slog upp kaskader av is och snö.
Aimo Larvia kunde bara ett par ord svenska nÀr familjen anlÀnde. Men det Àr mer Àn mÄnga kan i dag, pÄpekar han. Följande sommar mÄste han plugga svenska och flera andra Àmnen för att pröva in till tredje klass.
â Far var hĂ„rd pĂ„ mig. SĂ„ snart han sĂ„g mig stĂ€llde han frĂ„gor för att kolla att jag gjorde framsteg. Att jag klarade provet var helt hans förtjĂ€nst.
Men i skolan fick en pojke frÄn Finland pÄ den tiden vÀlja mellan att springa undan eller stanna och slÄss:
â Jag var stark för min Ă„lder och inte benĂ€gen att fly. Jag spöade mina antagonister Ă€nda upp i sjunde klass. Jag var ocksĂ„ bra i brĂ€nnboll. Det bröt definitivt isen, de flesta ville dĂ„ tillhöra mitt lag.
Efter folkskolan lÀste Aimo Larvia pÄ folkhögskola och avlade dÀrefter ingenjörsexamen efter ett misslyckat försök att bli stridsflygare.
29 Är gammal kom han till WesterÄsmaskiner i MorgongÄva Är 1964 efter fyra Är pÄ Saab Ana i Nyköping och fick snart svara för marknadsföringen i Sverige, Norge och Finland av företagets snöskotrar.
â MorgongĂ„va Ă€r snöskoterns vagga i Sverige, hĂ€vdar jag.
Efter en mycket torr sommar konkursade WesterÄsmaskiner. Företagets kapital var bundet i osÄlda skördetröskor. Ett investmentbolag köpte företaget och flyttade senare snöskotertillverkningen till JÀmtland.
â Jag kunde den branschen och blev konsult för finska Valmet. I mitten pĂ„ sjuttiotalet levererade Valmet genom min förmedling bland annat en order av sin terrĂ€ngvagn till dĂ„varande Televerket. DĂ€rpĂ„ blev jag generalagent för Lynx snöskotrar i Sverige en stĂ€llning jag behöll i mĂ„nga Ă„r med försĂ€ljningskontor ocksĂ„ i UmeĂ„, reservdelslager samt ekonomi.
à r 2002, en vecka före Àlgjakten, drabbades Aimo Larvia av en hjÀrnblödning. DÄ hade han avvecklat företaget som under en tioÄrsperiod Àven byggde och sÄlde den lÀtta skogsmaskinen Terri.
â Stroken Ă€ndrade radikalt pĂ„ mina förutsĂ€ttningar och dĂ€rmed pĂ„ mitt liv som pĂ„ sĂ€tt och vis tog slut dĂ„.
Aimo Larvia har alltid varit stridbar, det vill sÀga ocksÄ som egenföretagare, tidigare förtroendevald och privatperson. Han drar sig inte för kritiska kontakter med kommunen och myndigheter.
ââDet Ă€r en medborgerlig rĂ€ttighet och Ă€ven en skyldighet att dĂ„ det Ă€r pĂ„kallat peka pĂ„ fel och brister. BĂ€ttre engagemang i stĂ€llet för allmĂ€nt gnĂ€ll vore önskvĂ€rt, tycker jag.