Att Ville Nordin skulle utveckla ett intresse för idrott var nära nog oundvikligt. Redan när han föddes skrev hans pappa, som satt i Hammarbys förbundsstyrelse, in sonen i klubben. Som barn såg Ville Nordin varenda ishockey-, fotbolls- och bandymatch som spelades på hemmaplan.
– Jag är uppväxt på Söder i Stockholm, men det Söder som jag kände finns inte kvar. När jag på senare tid vandrat runt i mina gamla kvarter på Södermalm blev jag nästan chockad. Jag kände inte igen en sten, säger Ville Nordin, som under en tid bodde granne med fotbollsspelaren Nacka Skoglund.
– Hans debut i Inter i matchen mot Milan var otrolig, jag såg den själv. Herregud, vilket liv det var. Tänk dig 100 000 personer som bara står och gallskriker.
Vi träffas i villan på Hammarbygatan. Ville Nordin har just återkommit från Helsingfors efter en långhelg tillsammans med Sällskapet Gamla tävlingscyklister och berättar upprymt om resan.
– Det var hur kul som helst. När folk som känt varandra i 40 år och mer träffas, så blir det en massa gaggande. Vi har alla varit med i samma typ av sammanhang. Sällskapet har 600 medlemmar, och kring 90 var med till Helsingfors.
Ville Nordin var en duktig fotbollsspelare och spelade för Hammarby och deltog i juniorlandslaget.
– Men cykeln kom i vägen för allt. Cykelsporten var stor på den tiden. Min första racercykel kostade 750 kronor och den köpte jag på avbetalning.
I 30 år jobbade han sedan för cykelklubben Falken i Stockholm, men värvades därifrån till Uppsala cykelklubb. Han var till en början svårövertalad, men hade någonstans tröttnat lite på att harva i samma klubb, så till slut gav han med sig.
– Mina polare tyckte jag var en idiot som flyttade till ”Norrland”. I efterhand tycker jag att det var det bästa jag någonsin gjort. Fast i början var tanken på att bo i Uppsala samma sak som att gräva ner sig fullständigt. Och så skulle jag ju bli tvungen att lära mig ”svenska” också, säger Ville Nordin som fortfarande har kvar sitt södersnack.
Men han kom till Uppsala, var med på första tävlingen och rätt snart träffade han också blivande hustrun Agnetha som var tävlingssekreterare på UCK.
– Och så plötsligt var jag fast i Uppsala, sammanfattar han.
Ville Nordin var tränare för UCK 1980-85. Det var en intensiv tid, och han var upptagen varenda lördag, söndag från april till september, ”minst”. Resdagarna per år var runt 250 och etapploppen utomlands många.
Som förbundskapten för de svenska cyklisterna har Ville Nordin varit med om två olympiska spel: Moskva 1980 och Seoul 1988.
Han minns fortfarande hur den totalitära sovjetregimen tvingade honom att smussla med cykelreparationsverktyg under bilmattorna.
– Ett dystert land med ett förtryckt folk.
OS i Seoul har han ljusare minnen från, och talar beundrande om hur välordnat arrangemanget var. I samband med OS fick han ett koreanskt körkort för att kunna köra sina cyklister till träningspassen alldeles vid gränsen mot Nordkorea. Ville Nordin fick också en personlig tolk, utbildad i två år för detta speciella uppdrag. Fast det hände att tolken förväxlade idrottstermerna.
– Vilken match ska vi på, kunde han fråga mig. Och jag svarade: Vi ska inte på någon jävla match. Vi ska för fan åka cykel. Det gjorde vi också, han på rulle efter mig.