Familjeredaktionen träffade Uppsalaforskarna Ulrika Svalfors, lärare på Teologiska institutionen och Anders Bäckström, professor emeritus i religionssociologi, som håller på att slutföra en rapport till Socialdepartementet om trossamfundens sociala insatser.
I rapporten kan de se att det civila samhället har flyttat fram positionerna. Trossamfunden finns numera med i många offentliga sammanhang – klimatfrågor, socialt utanförskap och migration och integration är några exempel.
– Den religiösa geografin håller på att förändras samtidigt som religionen återvänder in i samhällslivet. Den har blivit mer synlig, både i lokal samhällsplanering och i den offentliga debatten, säger Anders Bäckström.
Alla samhällsförändringar på senare år – ekonomiska, sociala och kulturella – har gjort att trossamfunde n blivit kritiska röster i samhällsdebatten. Processen har enligt de båda forskarna pågått sedan 1990-talet, med privatiseringar, en omvandlad ekonomi och det nya begreppet Marknaden.
– Den svenska nationalstaten kulminerade på 70-talet. Sedan har en successiv försvagning ägt rum.
Utvecklingen är inte problemfri, varken för staten eller samfunden. Det råder stor osäkerhet på många områdem.
– Dåvarande regeringen, som i våras gav oss uppdraget, var intresserad av vilka sociala insatser trossamfunden bidrar med, och inte minst vad trossamfunden själva vill bidra med i ett välfärdssamhälle under omvandling, säger Ulrika Svalfors.
Ett belysande exempel på förändringen av förväntningarna handlar om svenskarnas synpunkter på det civila samhället som välfärdsaktör. 1992 var det bara åtta procent av svenskarna som hade tilltro till privata utförare.
– Nu är siffran 45 procent, och nu är också kyrkorna inkluderade i den siffran. Detta måste betecknas som en rejäl förskjutning av förväntningarna, konstaterar Anders Bäckström.
Men om svenskarna numera uppskattar att kyrkor och samfund sysslar med välfärd och social omsorg, så är fallet inte detsamma när det gäller skolor och förskolor.
– Där är stödet fortsatt svagt. Men vi tror att det finns en potential för expansion inom äldreomsorgen, säger Ulrika Svalfors.
Grunden för deras studie är statistik från Nämnden för statligt stöd till trossamfunden. I dag är svenskar sekulariserade i den meningen att religion uppfattas som en del av individens privata liv.
Detta kommer fram samtidigt som drygt en miljon svenskar uppger att de har en stark och aktiv relation till något trossamfund, och ytterligare 1,7 miljon en stark men mer passiv relation.
Även om Sveriges religiösa landskap har blivit mer varierat under 2000-talet är det fortfarande Svenska kyrkan som dominerar.
Sekulariseringen till trots får den stora religiösa mångfalden i dagens Sverige forskare att tala om religionens återkomst. Hur går det ihop?
– Migration och ökade globala kommunikationer har fört oss närmare en omvärld som är religiöst aktiv, säger Ulrika Svalfors. Anders Bäckström pekar på nya grupper som hamnat utanför välfärdsorganisationen, som EU-migranter.
– Världen blir alltmer visuell. Vi möter den dagligen utanför Konsum. Sverige ligger inte längre skyddat uppe i norra Europa.
Deras forskning väcker ytterligare frågor.
– Bör den religiösa mångfalden uppfattas som en tillgång eller som ett problem i det demokratiska medborgerliga samhället? Vilken roll kommer trossamfunden att ha i omförhandlingen av samhällskontraktet? Hur ska ekvationen samtidig mångfald och integration lösas? Hur fungerar solidariteten i ett individualiserat samhälle? Det finns många spännande trådar att dra vidare i, säger Ulrika Svalfors.
Att trossamfunden i framtiden kommer att få en annan roll än tidigare är båda övertygade om.