Ayman Abdelwahed har besökt pyramiderna hundratals gånger, ensam och som guide. Ändå är det ena besöket inte det andra likt, försäkrar han. I dag har Ayman Abdelwahed dock något större fokus på Jumkils skogar än på Cheops pyramid och tempel i Luxor.
Han föddes i Egyptens huvudstad Kairo. Som barn tyckte han om att spela fotboll och handboll med vänner och skolkamrater. Att läsa blev tidigt ett stort intresse.
– Jag lånade böcker på ett bibliotek i Kairo. Min första stora läsupplevelse var en egyptisk bok, Aladdin och den underbara lampan.
I skolan blev han medveten om vilket storslaget land han fötts i, med ett världskulturarv med bland annat pyramiderna och templet i Luxor.
– Ju mer jag fick veta om mitt lands historia, desto större intresse och stolthet kände jag, säger Ayman Abdelwahed. Det intresset skulle förstärkas ytterligare när han som vuxen fick se turisternas reaktioner inför världsarvet.
Det var därför naturligt att välja egyptologi när det var dags att läsa vidare. Han studerade i fyra år vid Helwanuniversitetet i Kairo, ett av stans tre stora universitet. I utbildningen ingick även turism.
– Studietiden var jättetrevlig och spännande. Det var en populär utbildning med många studenter från utländska universitet, speciellt från de amerikanska.
Tre månader efter examen såg han en annons om en resebyrå som sökte personal till staden Hurghada vid Röda havet.
– Jag och sex av mina kurskamrater svarade på annonsen, och vi fick alla jobb där. Den där annonsen förändrade inte bara mitt liv utan också deras, säger Ayman Abdelwahed, som fortfarande har kontakt med sina gamla kursare/arbetskamrater. Två av dem jobbar för närvarande i Sverige och bor i Örebro.
Företaget Kairo Express var en underavdelning till den världsberömda resebyrån Thomas Cook Northern Europe, och hans arbetsuppgifter var att guida skandinaver vid kända egyptiska monument. Det var också i Hurghada han träffade sin blivande fru, Therese från Jumkil, som också jobbade där som guide. Hon finns med under intervjun om hans svenska inte skulle räcka till, men behöver sällan rycka in.
– Vi träffades 2005, och i början av 2011 flyttade Therese till Egypten ”på riktigt”. Tre dagar efter att hon kommit började revolutionen.
Snart lämnade alla turister Egypten, och det fanns inte längre något jobb för Ayman Abdelwahed och de andra guiderna i landet.
– Jag fick gå på obetald långsemester strax före president Mubaraks avgång. Som tur var hade vi planerat att åka till Sverige så jag hade redan tidigare ordnat visum och uppehållstillstånd. Det var tur, för efter revolutionen blev det svårt att få sådana papper. Så vi bestämde oss för att flytta till Sverige för att försöka hitta möjligheter där i stället.
För närvarande har Ayman Abdelwahed två jobb: som nattportier på ett hotell/vandrarhem på Kvarntorget i Uppsala och på Jumbo Stay, Arlanda flygplats.
– Jag ska fortsätta studera svenska med förhoppningen att till slut hitta ett jobb som är relevant för min utbildning, säger Ayman Abdelwahed, som efter bara ett halvår i Sverige talar förbluffande god svenska.
På sin fritid promenerar han gärna i skogarna i Jumkilstrakten tillsammans med sin fästmö, sina svärföräldrar och familjens hundar.
– Och jag har blivit intresserad av ishockey. Jag har ju aldrig sett snö förut, men nu har jag varit med svärfar och tittat på Almtunas matcher ett par gånger, avrundar Ayman Abdelwahed, som firar sin födelsedag genom att åka till Kairo tillsammans med sin fästmö.
– Vi ska träffa vår bröllopskoordinator för vi gifter oss i juni. Och så ska vi se pyramiderna tillsammans – utan ett gäng kissnödiga turister i släptåg.