En trollande pedagog

Trollandet började på klassiskt maner; som åttaåring hemma i Vetlanda fick han en trollerilåda i present.
- Det var något som tändes då, säger Nils Trowald medan vi slår oss ner vid den franska balkongen, som erbjuder en klassisk Uppsalavy med utsikt över Domkyrkan och Universitetshuset.

Till Uppsala kom han 1960 för att plugga. I samband med den obligatoriska nollningen kom han lindrigt undan: han ombads att trolla på Smålands nation.
- Sedan var jag i gång med trollandet. Jag försörjde mig på att trolla under studieåren här i Uppsala. På en del ställen, som Skatteverket och länsstyrelsen, har jag trollat regelbundet i många år, säger Nils Trowald, som trollat under Upsala Nya Tidnings julgransplundringar i 40 år och glatt många journalistbarn med sin apa Nicke och sina kaniner.

Han hade egentligen tänkt bli läkare, men betygen räckte inte riktigt till. Men på den tiden fanns en annan väg att gå: den som hade en fil kand kom med automatik in på läkarutbildningen.
Så Nils Trowald började läsa stati-stik och sociologi - och sedan var det dags för pedagogik.
- När jag började läsa pedagogik var det som om en dörr öppnade sig. Det var så kul att jag inte ville sluta, och jag kände på en gång att det var min grej. Jag har haft så jädra roligt under mina år som pedagog så det kan du inte ana, säger Nils Trowald, som flera gånger under intervjun uttrycker åsikten att man just "ska ha roligt när man arbetar".

Och roligt har han haft, under de år han jobbade med pedagogiken på Sveriges lantbruksuniversitet ända sedan Skogs-, Lantbruks- och Veterinärhögskolorna blev universitet för över 30 år sedan.
- Egentligen är trollandet och pedagogiken två sidor av samma mynt. Det finns vid sidan av den vetenskapliga dimensionen även en entertainerdimension i pedagogers arbete, säger Nils Trowald som under sin långa pedagogiska gärning själv ofta använt sig av trolleritricks i undervisningen för att illustrera sammanhang.

Det är viktigt för honom att anpassa trollandet efter sällskapet. Nils Trowald har tre trolleriväskor: en stor för barn, med en bild av de tidigare nämnda kaninerna, en lite
mindre för till exempel 50-årskalas, och en liten "nödväska".
- Så klart det händer att folk på fest ber mig trolla lite "när jag ändå är där", säger Nils Trowald, men han ser inte ut att tycka illa vara, snarare tvärtom:
- I själva verket skulle jag inte ha något emot att trolla ännu mer än jag gör.

En trollande pedagog

Passionen för pedagogik och trolleri har följt Nils Trowald i 40 år, och fortfarande är båda delarna det roligaste han vet.