Ekeby by, norr om Uppsala. visar sig från sin bästa sida denna högsommardag, och ute på gräsmattan i det kringbyggda faluröda gårdskomplexet möter Malin Norrby och femårige sonen Adrian upp. De har nyligen återvänt från en semesterresa till Island tillsammans med Malin Norrbys pappa. Adrian har fortfarande huvudet fullt av lunnefåglar, gejsrar, vulkaner, vattenfall och bad i varma källor, och om detta berättar han medan han blåser såpbubblor.
– Det var min 40-årsresa, något som jag drömt om att göra i ett par decennier, säger Malin Norrby, medan vi slår oss ner i grönskan.
Malin Norrby växte upp i Järvsö i Hälsingland, i en miljö inte så olik den som vi just befinner oss i. Även om familjen bodde centralt inne i Järvsö fanns morföräldrarnas bondgård i närheten.
– Jag har lärt mig att uppskatta bygden mer och mer med åren. Det var en väldigt trygg uppväxt i en bygd med stark identitet, som värderade traditionerna. Att jag vuxit upp i en hälsingebondsläkt har gjort att jag lärt mig en hel del, bland annat att göra saker från grunden och att ta vara på allt. Det har varit till nytta senare i livet – som nu när jag bor på landet själv, säger Malin Norrby medan de regnbågsskimrande såpbubblorna brister i små explosioner mot den blå augustihimlen.
Hon tillbringade stora delar av sin fritid på biblioteket i Järvsö, och redan som tonåring fick hon förtroendet att börja vikariera där.
– Jag hade min första kontakt med bibliotekarieyrket när jag var runt 16 år, och när jag var liten tänkte jag alltid att jag skulle bli bibliotekarie. Men de där tankarna försvann senare, säger Malin Norrby.
Som 19-åring lämnade hon Järvsö och flyttade ner till Uppsala för att studera vid universitetet.
– När jag kom hit till stan förändrades hela min värld i grunden. Jag hade det starkt i mig att jag ville läsa just i Uppsala, i den speciella miljön. Och jag hamnade fullständigt rätt, säger Malin Norrby som läste retorik, historia och religionsvetenskap, vilket hon kallar ”en bra och tilltalande mix på klassisk grund:
– Jag har alltid varit mycket för bildningens värde för dess egen skull, och är väldigt glad åt de där åren vid universitetet. Hade jag stannat kvar och fortsatt att forska i stället för att läsa till bibliotekarie hade det troligen blivit inom historieämnet. Uppsala universitet är min Alma Mater och betyder fortfarande mycket för mig.
Här dök nu åter bibliotekarietankarna upp, och efter sin examen gick Malin Norrby biblioteks- och informationsutbildningen. Sedan följde en spikrak karriär, som hon nu i efterhand säger att hon inte hade kunnat drömma om.
– Man skulle kunna säga att jag har haft turen att ha chefer som har sett mig och gett mig chansen att utvecklas.
Malin Norrby fick efter utbildningen jobb på fackbiblioteket på Danderyds sjukhus med speciellt ansvar för att bygga upp patientinformation. Därefter övergick hon till folkbibliotek: först som it-bibliotekarie och sedan som chef för Solna stadsbibliotek, där hon arbetade i 7,5 år. Det var under åren som bibliotekschef i Solna som hon invaldes i styrelsen till det litterära sällskapet Artur Lundqvists och Maria Wines stiftelse.
– Jag var vice ordförande där, efter förre talmannen Thage G Peterson – en riktigt underbar man som jag har lärt mig mycket av, säger Malin Norrby.
Efter 7,5 lärorika år i Solna sökte och fick Malin Norrby tjänsten som länsbibliotekarie i Uppsala, en tjänst hon tillträdde för några månader sedan. När hon talar om bibliotek är det med entusiasm och engagemang.
– Biblioteken är traditionsbärare med tusenårig historia, och samtidigt blickar de hela tiden framåt, är ständigt i rörelse och utveckling. Att få vara med och arbetade med det på olika nivåer – lokalt, nationellt och internationellt – är en ren ynnest, säger hon med eftertryck.