Rickard Winberg kommer just frÄn en av universitetets institutioner nÀr vi trÀffas, och dÀr har han fixat en trasig labbdiskmaskin. Han Àr en lugn och eftertÀnksam person som tycker om att lÀsa (han började med det av en ren slump), och han gillar att hÄlla kroppen i trim (trots att han lÀnge var ointresserad av sport).
Rickard Winberg Àr uppvuxen i Faringe, dÀr hans förÀldrar hade köpt gÄrden Marielund.
â Först hade vi mjölkkor och sedan blev pappa smĂ„grisbonde, sĂ€ger Rickard Winberg.
Han gick i b-skola i BladĂ„ker â en idyll med bara 37 elever i hela skolan. LĂ€sintresset som följt honom hela livet föddes av en ren slump.
â NĂ€r jag gick i mellanstadiet fick familjen Ă€rva en lĂ„da böcker av nĂ„gon gammal faster. DĂ€r hittade jag massor av klassiska barnböcker, som Den siste mohikanen och Robinson Crusoe. Jag plöjde igenom dem allihop, sĂ€ger Rickard Winberg som gick högstadiet i Olands centralskola, dit barn frĂ„n den omgivande landsbygden bussades.
Rickard Winberg var inte speciellt förtjust i skolan:
â Rasterna var roligast pĂ„ den tiden. Mitt mĂ„l under högstadietiden var att sluta skolan, och jag pluggade nĂ€stan ingenting.
Han slutade skolan pÄ en fredag, och pÄ mÄndagen började han jobba pÄ en bilverkstad i Rasbo. DÀrefter jobbade han i Knutby, pÄ en fabrik som förpackade olika slags gifter.
â Den kallades âLilla BT-kemiâ i folkmun. Man hade satt i system att ta in ungdomar som arbetskraft. Vi paketerade gifter och kemikalier som svavelpulver, saltsyra, bromsoljor och kaliumpermanganat.
NÀr den tidsbegrÀnsade anstÀllningen upphörde besökte han Arbetsförmedlingen i Uppsala. I hissen dÀr stötte han ihop med en kvinna frÄn internannonsavdelningen, med en packe nyinkomna jobb under armen.
â Hon frĂ„gade om jag sökte arbete. Det slutade med att jag fick jobb som ordermottagare pĂ„ Electroservice pĂ„ Torkelsgatan i Uppsala. Mycket i livet beror pĂ„ slumpen, sĂ€ger Rickard Winberg, som började sin tekniska bana med att ta emot kundsamtal. Han fick internutbildning av Electrolux, och steg i graderna till vitvarutekniker. Efter att ha jobbat i 12â13 Ă„r, Ă€nda sedan högstadiet, började han kĂ€nna att det var dags för förĂ€ndring.
â Jag sĂ„g framför mig hur jag skulle Ă„ldras pĂ„ företaget och kĂ€nde alltmer att det inte fanns nĂ„gra möjligheter att utvecklas. Och jag började uppleva det som en belastning att inte ha gymnasiekompetens.
I början av 90-talet satte Rickard Winberg sig Äter pÄ skolbÀnken, och pluggade i större och mindre utstrÀckning fram till 1999, dÄ han tog sin examen.
â Det var jĂ€tteroligt att plugga, och det absolut bĂ€sta jag gjort. NĂ€r jag gick pĂ„ högstadiet var jag inte mogen att förstĂ„ hur viktigt det var att ha gymnasiekompetens, sĂ€ger Rickard Winberg, som sedan arbetade som servicetekniker pĂ„ SallĂ©ns, dĂ€r han jobbade i 6,5 Ă„r. Sedan 2007 har han varit anstĂ€lld som serviceingenjör vid företaget Ninolab i Upplands VĂ€sby, som sĂ€ljer basutrustning till laboratorier. DĂ€r arbetar han bland annat med service och reparationer men ocksĂ„ utbildning av dem som ska anvĂ€nda maskinerna.
En stor del av sin fritid Àgnar han Ät sina barn, som ska skjutsas till trÀningar och matcher i innebandy och fotboll. Men medan andra förÀldrar stÄr och fryser invid fotbollsplanen brukar Rickard Winberg passa pÄ att ta en löprunda under tiden.
â Och sĂ„ strĂ€var jag efter att nĂ„gon gĂ„ng fĂ„ huset klart helt och hĂ„llet. För nio Ă„r sedan bestĂ€mde vi oss för att göra om vĂ„rt enplanshus till ett tvĂ„planshus. Det har blivit ett stĂ€ndigt pĂ„gĂ„ende projekt, men nu Ă€r det bara smĂ„ restsaker kvar.
Innan vi skiljs mĂ„ste jag frĂ„ga om nĂ„got som förbryllat mig intervjun igenom: hur det kommer sig att han â som Ă€r genuin upplĂ€nning â talar svag men fullt skönjbar norrlĂ€ndska.?
Rickard Winberg skrattar igenkÀnnande, och jag begriper att jag inte Àr den första som undrat.
â Det sitter kvar Ă€nda sedan lumpen, och det Ă€r jĂ€ttekonstigt. Vi som kom söderifrĂ„n brukade hĂ€rmade dem som kom frĂ„n Norrland, och det dĂ€r fastnade pĂ„ nĂ„got vis. Inte blir det bĂ€ttre av att min fru kommer frĂ„n Norrland.