Lunchrusningen är över och Yukiko Willebrand har tid att sätta sig ned vid ett av borden på restaurangen i Sommarro. Ofta kan hon ta ledigt några timmar mitt på dagen och gå hem till lägenheten på andra sidan Karlsrogatan för att vila och sköta administrativt arbete.
– När jag s tartade företaget 2001 jobbade jag mellan 15 och 18 timmar om dagen under tre år. 40 timmars arbetsvecka är lyx, säger hon och skrattar.
Hon märker samtidigt att hon inte orkar lika mycket som tidigare, men hon tycker att det är jätteroligt att träffa alla kunder.
– Just nu mår jag bra. Jag gör 30 minuters gymnastik och stretchar varje morgon. Det har jag gjort i 15–16 år nu, säger hon.
Vägen till att driva egen sushirestaurang var inte spikrak, även om hon tidigt fick kontakt med branschen när hon gick på motsvarigheten till högstadiet hemma i Fukuoka, Japan.
– Min bästa väninnas föräldrar drev sushirestaurang i närheten av skolan och jag brukade hjälpa dem lite och lärde mig grunden, säger hon.
När Yukiko gick i gymnasiet skilde sig hennes föräldrar och den nya situationen gjorde att hon tvingades hoppa av skolan och börja jobba i ett skrädderiföretag. Men när ett företag som sålde kosmetik och hygienartiklar skulle anställa nya säljare tog hon modet och sökte, trots att det egentligen förväntades att man hade gått gymnasiet. Hon lyckades få jobbet och i tio år skötte hon försäljningen till varuhus, apotek och andra ställen i städerna Fukuoka, Nagasaki och Oita.
Yukiko Willebrand skrattar och berättar om vad hon brukade tänka när hon passerade en fiskbutik i närheten.
– Jag kände den starka lukten och tänkte att jag ska aldrig gifta mig med någon som jobbar med fisk. Men vad är det jag själv gör nu?
Till Sverige kom hon 1978 tillsammans med sin dåvarande man, som hon hade träffat något år tidigare när hon hjälpt till och tolkat mellan japanska och engelska när han besökte landet. Fukuoka ligger på samma breddgrader som Nordafrika och mötet med Sverige blev rätt omtumlande, inte minst med tanke på att hon kom hit i ett snöigt december. Men hon har älskat Sverige från start och kom snabbt tillrätta här.
Att lära sig svenska var dock väldigt svårt, faktiskt är det fortfarande svårt, erkänner hon.
– Mina barn rättar mig fortfarande. De säger mamma, sådär heter det ju inte.
Yukiko Willebrand jobbade under många år inom barnomsorgen. Men så fixade hon sushicatering till bästa väninnans 40-årsfest och efter det ville flera av de andra festdeltagarna ha catering. Hon började sälja sushi på sin väninnas gym, Kickans träningscenter, och noterade att det var en man som kom tillbaka och handlade flera gånger. Mannen skulle visa sig vara David Åström från Svenssons krogar, och kort efteråt erbjöds hon jobb på en av deras restauranger. Resten är på något sätt sushihistoria.
När Yukiko Willebrand började på 1980-talet var hon ensam i stan om att erbjuda den råa fisken. Nu har hon räknat till ungefär 35 sushiställen i Uppsala. Och det är lättare att sälja sushi i dag när kunderna vet vad de vill ha, menar hon.
– I början frågade de ju om de skulle servera sushin med bröd, ris eller potatis och om den skulle köras i mikron, skrattar hon.
Själv tröttnar hon aldrig på sushi. Snart ska hon och sonen Takashi, som sköter företagets restaurang nere på stan, åka till Tokyo och äta på den världsberömda sushirestaurangen Sukiyabashi Jiro.