Fordfantast sedan barnsben

Vi träffar honom i lägenheten i Luthagen, en stadsdel han bott i nästan hela livet med undantag för en period under tidigt 70-tal, då han levde i ett tidstypiskt kollektiv. Överallt i våningen finns spännande konst som fångar ögat: skulpturer, keramik och textilier - många signerade av hustrun. I vardagsrummet huserar katten Nisse, svanslös efter en bilolycka, som stryker sig spinnande mot allt i sin omgivning.

Det är reservdelar till Fordbilar mellan 1950- och -70-tal som är Sven Ullmans nisch. Kunderna är Fordfantaster, unga och gamla raggare spridda över hela landet, beskriver han.
- Innerst inne har jag nog alltid varit företagare. Affärsidéer har funnits i mitt huvud så långt tillbaka jag kan minnas. När jag var liten sålde jag tussilago och björkhängen i trappuppgången, och jag minns att jag ordnade en kiosk på gården där jag sålde saft och kex.
På 1950-talet rullade det omkring ett antal amerikanare i Luthagen, och Sven Ullman verkar minnas dem alla. Han talar med särskild hänförelse om en Thunderbird i kvarteret som kördes av en tandläkare.
- Min farbror i Stockholm hade flera lyxiga vrålåk under sent 50-tal. För pojkar uppvuxna då är det något speciellt med amerikanare.

Det var också Sven Ullmans passion för gamla bilar som första gången förde honom över Atlanten. Sedan dess har det blivit ett 20-tal inköpsresor till de flesta amerikanska delstater.
- Mitt intresse var i sin linda, och jag började skicka efter prylar men också "antikvarisk motorlitteratur" som verkstadshandböcker, reservdelskataloger och gamla originalreklamtryck.
Han skrev in sig vid universitetet, men som så många andra i slutet av 60- och början av 70-talet levde han efter principen att ta ut så mycket studielån som möjligt för så liten studieinsats som möjligt.
- Jag var inte särskilt politiskt intresserad - politik var inte min grej - utan sköljdes i stället med av flower power-vågen och drog till Grekland där jag träffade en massa ungdomar från hela världen.

Hade Sven Ullman inte valt att satsa på det egna företagandet hade han troligen blivit arkitekt.
- Arkitektur är ett stort intresse. Mina favorithus i stan är KFUM-borgen, Värmlands nation, husen runt Domkyrkan och vårt nya konserthus.
Hans egen ögonsten är en Ford Mustang Fastback 1966. Den har han kärleksfullt restaurerat till nyskick, vilket lett till omnämnanden i beundrande ordalag av flera specialtidskrifter.
- Mustangen innebar något nytt för Ford. Den blev jättepopulär och var snart en kultbil. Inte minst fick den inflytande genom filmen Bullitt med Steve McQueen, säger Sven Ullman, vars jobb samtidigt är hans stora intresse.

Han tycker själv att han ibland jobbar "lite för mycket".
- Jag skulle gärna vilja åka mer långfärdsskridskor. Jag började med det för 15 år sedan och blev väldigt fascinerad. Jag gick med både i Friluftsfrämjandet och Östhammars skrinnare, säger Sven Ullman och berättar sedan om hur häftigt det är att åka "på trottoaren", alltså på havsis alldeles nära öppet vatten.
Sedan många år tillbringar han och hustrun somrarna i huset i Burs på södra Gotland.
- Det blir tolfte sommaren nu. Vi brukar cykla runt hela ön, på småvägar och stigar och andra ställen där man inte kan åka bil.

Sven Ullman är engagerad i trafikfrågor, både i närmiljön i Luthagen och i hela stan.
- Jag är engagerad i trafikpolitiska frågor såtillvida att jag tycker illa om ett samhälle som i så hög grad bygger på bilismen. Jag vill inte inskränka bilisternas rätt, men skulle uppskatta mer hänsyn vad gäller hastigheterna.
Just nu är det Uppsalas införande av 30-gränser i innerstan som retar honom mest. Han tycker det går segt och förstår inte varför det ska behöva ta sådan tid.
- I Stockholm infördes hastighetsbegränsningen praktiskt taget över natten. Men här i Uppsala ska det tas stadsdel för stadsdel i sakta mak, vilket inte bara tar tid utan fördyrar hela omställningen.

Fordfantast sedan barnsben

Trafikpolitiska frågor och amerikanska, bränsleslukande bilar låter som två i grunden oförenliga engagemang, men just de ämnena kan få Sven Ullman att verkligen komma loss.