Vi träffar honom och hustru Carina i en beteshage, där 78 gotländska pälsfår håller till. Deras bräkanden överröstas av flera hundra tranor som cirklar på uppåtvindarna vid Långtoravägen alldeles invid Ramsta i Biskopskulla.
Peter Sundberg är född i fiskebyn Sundom i Nederluleå, Norrbotten. Pappa var mjölkbonde med sex kor, men som många andra småbrukare vid den tiden övergav han lantbruket och blev järnvägsarbetare vid SJ i Notviken ungefär samtidigt som sonen började ettan i skolan i Sundom.
– Redan i elvaårsåldern bestämde jag mig för att bli advokat. Min stora idol var Perry Mason, säger Peter Sundberg när vi kommit inomhus och slagit oss ner i det trivsamma köket. Husets hund och katt har också anslutit, och ligger nu helt avspända på en kökssoffa.
Till skillnad från många andra förverkligade han drömmarna, och efter studenten vid Hermelinskolan i Luleå läste han juridik i Uppsala. Han hade bestämt sig för att inte ta studielån utan själv finansiera studierna.
– Under 70-talet hade jag ofta flera jobb samtidigt, på Posten och vid Uppsalabuss, där jag städade garage, klistrade affischer och körde stadsbuss på helgerna. Jag var lärare i Norrtälje för barn som inte platsade i obs-klassen, och målade mycket i olja under de åren, tavlor jag sedan sålde. Jag saknar konstnärlig utbildning, men har fotografiskt minne och viss blick för färger. Och jag tycker det är en skön avkoppling att måla.
I samband med en julfest för 43 år sedan som anordnades av Centerns ungdomsförbund träffade han sin blivande hustru. Hon fick en röd biljett, han fick en blå – båda med nummer 15.
– Nu har vi varit gifta i 38 år, säger Peter Sundberg, och de kärleksfulla blickar paret då och då utväxlar berättar om ett lyckligt äktenskap.
– Vi ville ha ett intresse vi kunde dela, och valde mellan fallskärmshoppning och dykning. Eftersom Carina just då hade brutit foten blev det dykning. Vi dök tillsammans i tio år, bland annat i Röda havet, Indonesien och Maldiverna. Jag älskar Östersjön, och är van att ligga och rota i mörka vrak.
Han kombinerade fotointresset med dykningen och byggde ett undervattensfodral till sin super 8-kamera för att kunna filma under vattnet.
– Jag tycker att det är roligt att bygga och konstruera grejer, säger Peter Sundberg som senare höll kurser på dykarklubben Tumlaren i hur man bygger ”undervattenshus” till kameror genom att baka pvc-plast i ett formsytt hölje.
Efter avslutade juridikstudier började han 1980 som skadereglerare vid Trygg Hansa i Stockholm och fortsatte sedan som säljare i Uppsala. Det blev 16 år på företaget. Och efter att ha arbetat med att utbilda nya säljare på Trygg Hansa i Stockholm sade han upp sig och startade eget tillsammans med en kollega.
– Vi jobbade och var flitiga. Plötsligt var vi störst i Sverige. Sedan köptes vi upp av AON Sweden, världens största försäkringskonsult i branschen, huvudsponsor till fotbollslaget Manchester United. De ville ha vår nisch, och vi sålde 2003, säger Peter Sundberg, som jobbade kvar fram till i somras.
Hit till Stora Viggeby flyttade familjen 2001, efter att ha letat hästgård i två år; både hustrun och dottern rider. Fårfarmandet började han med något år senare,
– Det var hästar hit och hästar dit. Det var så tröttsamt med det där ”tugget”. Jag själv hade inga egna djur innan jag började med får, säger Peter Sundberg vars första djur var tre vita finullstackor: Stina, Elsa och Britta. I dag är det grå hälsingefår och gotländskt pälsfår som gäller.
– Fåren är en underbar avkoppling och ger mig utlopp för många färdigheter, från bondeliv till försäljning av kött och skinn.
Den idylliska omgivningen till trots är det många faror som hotar lammen om vårarna.
– När man släpper ut dem första gången är det alltid kritiskt. Här finns en hel del lodjur, och även havsörn. Jag ser ibland hur de tittar ner på lammen. Korp och räv är också ett hot. Vi håller alltid uppsikt över lammen fram tills att de är tre veckor.