En dag för 20 år sedan satt Christina Lundberg och hennes man Lasse och tittade på SM i banracing på tv. Hon kommenterade bilderna från Lady Cup och sa att hon tyckte att det inte verkade vara någon konst. Men Lasse Lundberg, gammal svensk mästare i banracing, ville ge henne en läxa.
För att hon skulle begripa hur svårt det är att köra banracing anmälde han henne i smyg till en förarkurs några veckor senare, som skulle ge henne licens att själv tävla. I samma veva skaffade han henne en tävlingsbil, en vit och blå Opel Corsa GSI.
– Jag sa: Du är inte klok. Jag är ju 54 år. Jag kommer att skämma ut mig.
– Fast nu är det så att jag alltid har tyckt om att köra bil, och jag har alltid gillat utmaningar. I grund och botten är jag en tävlingsmänniska som gillar att vara först och bäst.
Hon antog makens utmaning som blev inledningen till en fantastisk karriär. 1990 började hon som tävlingsförare i Lady Cup, Fyndbörsen Cup och Yokohama Cup.
– Jag var så himla tänd, Det gick bättre och bättre och sedan blev jag ju ganska duktig. Höjdpunkten på karriären var när jag 1992 fick utmärkelsen Årets Stjärnskott. Det var jättehäftigt och helt oväntat, säger Christina Lundberg.
2005 var hon Europas äldsta aktiva kvinnliga banracingförare enligt Svenska bilsportförbundet. Hon har genomfört 194 tävlingar, den senaste 2008.
– Men utan Lasse hade det inte funkat. Bättre mek kan man inte ha.
Christina Lundberg är född och uppvuxen i Luthagen i Uppsala. Hennes pappa var arkitekt och hennes mamma hemmafru. Redan tidigt var Christina Lundberg intresserad av att sy. Hon var bara fem år när hon började sy kläder till lekkamraternas dockor.
– Och när jag var tolv sydde jag en balklänning i duchesse till mamma. Vi gick alltid till Ågren & Karell eller Strandbergs för att köpa tyg.
Efter folkskolan fortsatte hon i Skrapan, och gick sedan som 15-åring på Kumlans lanthushållskola, följt av folkhögskola i Katrineberg utanför Falkenberg. Egentligen ville hon bli sjuksköterska, men det tyckte inte pappa var någon bra idé.
– Han tyckte att jag fått så mycket gratis och borde satsa på att bli utbildad textilare och designer i stället,
Så hon gick Fredrika Bremer-skolan för kvinnlig yrkesutbildning och fortsatte sedan på Märthaskolan. Där lät bland andra prinsessan Sibylla, nuvarande kungens mor, sy sina kläder. Christina Lundberg var med om flera provningar, och i den kungliga personens närvaro darrade hennes händer så pass att hon hade svårt att hålla i nålasken.
Hon praktiserade på Uppsala Kappfabrik, och som sjuttonåring antogs hon vid Kongl tillskärarakademien i Köpenhamn.
– Det var min pappa som tyckte jag skulle lära mig tillskärning också. Då hade jag ju allt eftersom jag redan kunde rita och sy. Det var en fantastisk tid i Köpenhamn, med jättetrevliga kompisar.
Efter utbildningen reste hon till Frankrike och Italien med en väninna.
– Vi skulle lära oss franska, hette det. Vi hade väldigt roligt under den där resan och lärde oss faktiskt lite franska också.
Sin make träffade hon 1957 på en mack när hon skulle tanka pappas bil.
De hade träffats tidigare, på gemensamma julgransplundringar som barn, men hon blev förvånad när han chevalereskt sa: God dag, fröken Lundqvist! – innan hon begrep att det var hennes pappas bil han kände igen.
– Ja, artig har jag alltid varit, hörs det från vardagsrummet, där maken sitter och läser tidningen.
1961 förlovade de sig och gifte sig sedan i Domkyrkan innan de flyttade in i sin första bostad, en etta med sovalkov på Murargatan.
– Det räckte så bra för oss, visst gjorde det, Lasse, säger Christina Lundberg som då jobbade som textillärare vid seminariet. När barnen kom valde hon att vara hemma med dem.
Efter några år tipsade en kamrat henne om att sitta vak för att tjäna extra. Hon började på Tunåsen och fortsatte sedan vid lungkliniken på Akademiska.
Hon utbildade sig till undersköterska och vidareutbildade sig inom intensivvård innan hon började vid sjukhusets brännskadeavdelning. Det blev tolv år inom vården innan tvingades sluta på grund av sjukdom.
Christina Lundberg är en energisk person med ett rikt och aktivt liv, ständigt med pågående skapande projekt.
– När jag får lust att göra något vill jag göra det genast. I hela mitt liv har jag haft projekt på gång. Det får mig att må bra.