De heliga familjemiddagarna satte sin prägel på Karin Wibergs vuxna liv, både privat och yrkesmässigt. Det var nämligen vid matsalsbordet och i pappas butik som hon fick blodad tand för mat och inredning.
Avokado fylld med stenbitsrom, rödlök och vispad grädde. Det var ett måste på familjens fredagsmiddagar i slutet av 1980-talet.
– De där middagarna hemma i Storvreta ville man inte missa. Det var ju jag och min syster som hade ansvaret föravokadon, skrattar Karin Wiberg.
Även om hon ser tillbaka på den tidstypiska rätten med viss skepsis – ”vispgrädde, hur tänkte vi där?” – är middagarna något hon tagit fasta på i sittvuxna liv.
– För mina föräldrar var det alltid viktigt med god mat och allt det trevliga runt omkring med upplägg och servering. Det smittade av sig.
Att samtalen under familjemiddagarna kom att handla om dukning och inredning var kanske inte så konstigt. Karins pappa Ragnar var nämligen med och startade upp den första Cervera-butiken i Uppsala. I samma butik tillbringade Karin många lovdagar med att slå in tjusiga paket som butiken senare skulle bli känd för.
Efter gymnasiet valde hon att studera till personalvetare. Därefter följde flera år av jobbpendlande till Stockholm. När hon i början av 2000-talet blev erbjuden en chefstjänst i pappans nystartade butik i Boländerna tackade hon snabbt ja. I samma veva sa hon även ja till sin ungdomskärlek Magnus, som hon träffade under högstadietiden i Storvreta.
– Det är klart att man i 14-årsåldern inte visste att det ska hålla så länge. Men vi band inte upp oss när vi var så unga och gav i stället varandra frihet att göra saker. Jag fick möjlighet att resa och han flyttade för studier. Vi har aldrig haft ett avbrott, men vi har kunnat göra det vi vill.
I dag har de tre söner. Karin Wiberg kommer ofta tillbaka till hur viktig familjen är. Hennes föräldrar har alltid ställt upp. När hon gick vidare i karriären för att bli personalchef för Cerveras samtliga butiker var det Karins mamma Birgitta som hjälpte henne med att hämta och lämna barnen.
– Mamma är en stor förebild. Det värsta som hänt i mitt liv var när hon gick bort i cancer 2008. Allt gick väldigt fort, säger hon.
– Det har och är fortfarande tufft, även fast man har lärt sig att leva med det.
I dag ser hon på livet på ett annat sätt.
– Jag tar vara på nuet mer. Jag planerar inte för mycket utan försöker i stället fokusera på att ha det bra just nu. Jag tar nog också snabbare beslut.
Ett resultat av det är flytten från en lägenhet mitt i stan till huset i Fålhagen för två år sedan. Ett annat är att hon förra året lämnade jobbet som personalchef och i stället valde att tillsammans med sin syster starta upp en helt ny köksbutik mitt i centrala Uppsala, bara ett stenkast från sin pappas gamla.
– Det här är något vi har velat göra länge. Så varför inte? Det värsta som kan hända är att det inte fungerar.
Att gå från att vara personalchef för 75 butiker till att endast vara två är en stor omställning.
– Samtidigt är det precis vad jag vill, att få komma närmare kunderna och återigen få vara med och starta upp någonting nytt.
Med en syster som kollega kan man tänka sig att samarbetet inte alltid löper på friktionsfritt. Men Karin ser mest fördelar med att arbeta med ett syskon.
– Vi är väldigt olika som personer, men vi vet hur vi fungerar ihop. Annars hade vi nog inte vågat ta det här steget, säger Karin.
Och när de behöver hjälp i butiken är det pappa Ragnar som hoppar in.
– Trots att han gått i pension kan han inte låta bli.
Ett riktigt familjeföretag med andra ord.