Gillar språkgrodor och andra kräk

Henrik Lundström är en man som lever upp till sitt motto redan efter ett par minuters samtal på kontoret i Generalen i Uppsala Science Park. Då visar han entusiastiskt upp sin senaste älsklingsleksak, dammsugarroboten Roomba, som spelar en glad melodi innan den sätter i gång med sitt värv på kontorsgolvet - och lydigt återvänder till utgångsläget på order.
Henrik Lundström har alltid gillat tekniska prylar av alla slag, men det är kameror som sedan många år är den stora passionen. På väggen ovanför skrivbordet hänger några av hans naturbilder i kolossalformat, däribland en trollslända och en sävsångare.
Henrik Lundström är född och uppvuxen i Djursholm, och var nio när familjen flyttade till Eskilstuna. Han blev tidigt intresserad av ormar, och hade massor av akvarier hemma.
- Det var mest malar och ciklider. Jag hade åtta-nio akvarier. Man kan säga att jag var väldigt entusiastisk och väldigt fiskeintresserad, säger Henrik Lundström, som genom sitt stora naturintresse tidigt visste att han ville bli biolog.

Flera av hans kompisar från Eskilstuna läste matematik och biologi i Uppsala. Han hade efter sina besök i stan över valborg fått ett positivt intryck och flyttade hit på 70-talet för att läsa samma ämnen.
- Det var roligt, speciellt att labba. Den första kursen i biologi var inriktad på läraryrket så jag minns att vi skar sönder många potatisar.
Därefter följde mer avancerade övningar. Molekylärgenetik var hi-tech på den tiden, berättar han.
- Efter det började jag forska och jobbade en period som mikrobiolog vid Eskilstuna lasarett.

I mitten av 70-talet blev Henrik Lundström redaktör för tidningen Snoken som vänder sig till herpetologiskt intresserade.
- Det var en stor grej i herpetologiska sammanhang. Tidningen hade tidigare varit maskinskriven, men jag tog in den i den moderna tekniken, satt text med "riktiga bokstäver". Det var ett entusiastiskt gäng som gjorde den. Vi hade uppemot 900 i upplaga, raggade annonser själva, satt i sätteriet och klistrade och lappade och lagade, säger han, och det hörs på honom hur kul och inspirerande han fortfarande tycker att det var.

På 1980-talet sadlade Henrik Lundström om, och lämnade mikrobiologin för att jobba som läromedelsredaktör, och redigerade läroböcker i naturkunskap, naturvetenskap och biologi på gymnasienivå. Ungefär i samma veva kom datorerna och tekniknörden Henrik Lundström "halkade in" på dem.
- Jag lärde mig att behärska en av de första datorerna, ABC 80, privat, och tyckte det var väldigt roligt att programmera. En dag frågade min chef om jag kunde något om datorer. Hux flux var jag programmerare.

Sedan 1996 driver Henrik Lundström egna sajten Avigsidan.com som dagligen sprider stor glädje bland många människor. På den tiden arbetade han på ett företag som arbetade med teknikinformation och översättningar, och hade ansvar för företagets hemsida.
- Jag ville ha något som gjorde att folk återvände dit, så jag gjorde en liten avdelning med roliga felöversättningar och bad folk att skicka in egna exempel. Det där blev till slut en självgenererande avdelning. När jag lämnade det jobbet tog jag Avigsidan med mig, säger Henrik Lundström, som ägnar ungefär en arbetsdag i veckan åt att arbeta med sidan.
- Det är roligt. Om man driver eget företag så måste man få ha roligt också. Dessutom har sidan gett mig ett stort umgänge. Det finns bidragsgivare som har varit med ända från början.

Henrik Lundströms paradis på jorden är Lainio vildmark som ligger öster om Kiruna. Där har han varit varenda sommar i 20 år tillsammans med familjen, ända sedan barnen var små.
- Vi kollar fåglar, fiskar och går i skogen. Ibland åker vi gummiflotte utför forsarna.
Men i sommar utökas resan, för Henrik Lundström ska även fira födelsedagen med att åka till Lofoten.
- Vi har varit där förut, och Norge är ju så onödigt vackert.

Gillar språkgrodor och andra kräk

Henrik Lundström är en man med många förmågor. Förutom att kunna cykla enhjuling är han även fotograf, herpetolog (grod- och kräldjurskunnig), mikrobiolog samt fd kåsör i UNT. Nu blir han 60.