Hennes senaste engagemang gäller ett projekt i Kenya, berättar hon, medan vi slår oss ned i hennes vardagsrum som andas prästgårdshem. Fönstren kröns av gyllene kornischer och inramas av vackra, vita spetsgardiner - och pianot har en framträdande plats, liksom det stora matbordet där hon regelbundet samlar vännerna.
– Jag har en stor vänkrets, och tycker om att samla människor kring mitt bord. Och eftersom jag tycker om folk kring matbordet måste jag ju bjuda på något också, säger Kerstin Berglund blygsamt (fast några minuter senare framgår det att det rör sig om trerättersmiddagar, ibland med specialiteten grön ärtsoppa som förrätt, och att hon är expert på sås till stek).
Sitt mångåriga Estlandsengagemang har hon avslutat, men landet ligger henne fortfarande varmt om hjärtat. När vi träffas har hon just tillbringat en vecka där tillsammans med gamla vänner. Men Kerstin Berglund är inte den som slår sig till ro. Hennes senaste engagemang gäller ett projekt i Kenya.
– Min bror och svägerska som jobbat i Kenya många år har kommit i kontakt med en gammal kvinna, 81 år, som ensam måste ta hand om sina 36 barnbarn sedan deras föräldrar dött i aids, säger Kerstin Berglund som under tre gudstjänster i Stabby i sommar tagit upp kollekt till förmån för den kämpande kvinnan.
– Jag vill inte ha presenter på min födelsedag, men däremot gärna en gåva till arbetet för henne som drar försorg om alla sina barnbarn.
Hon tar emot i Vindhemskyrkan mellan klockan 13 och 16. Där kan man lägga en slant i korgen.
Kerstin Berglunds år har präglats av ett rikt musikliv med många välbesökta konserter, och den svenska psalmskatten ligger henne varmt om hjärtat.
– Jag känner oro för att vår fina psalmkultur ska försvinna, och vill lyfta fram den. Tidigare kunde man ju höra psalmer i morgonandakten i radio, men nu förekommer praktiskt taget aldrig en psalm där, och en gammal rejäl koral får man aldrig höra, säger Kerstin Berglund. För att göra sitt i kampen för psalmerna leder hon därför en cirkel vid Senioruniversitetet i ämnet Psalm och andlig visa. Där förekommer mycket psalmsång, liksom vid de många sånggudstjänsterna hon har i olika kyrkor.
Hon är tacksam över att som pensionär sedan 14 år ändå ha fått tjänstgöra så mycket.
– Förra sommaren blev det praktiskt taget heltid, men i år har det varit lite lugnare, säger Kerstin Berglund, som fortfarande har många begravningar och uppskattar det.
– Man möter människor och kommer nära dem på ett helt annat sätt vid sådana tillfällen än vid vanliga gudstjänster. Det är en mycket speciell känsla. Jag är över huvud taget tacksam för att jag fått leva ett så rikt liv och att jag fått möta så många intressanta människor. Du förstår, jag har ju jobbat i 55 år - det känns nästan otroligt, säger Kerstin Berglund som under de åren fått många vänner och ett stort kontaktnät.
Samma dag som vi träffas ska hon och Sigrid Kahle ta bilen och åka till Stockholm för att se Don Juan på Drottningholm.
Kerstin Berglund läser mycket, inte bara romaner, biografier och en och annan teologisk fackbok. Hon är en ivrig tidningsläsare som inleder sin dag klockan kvart över fem med att göra kaffe och sedan ta med sig UNT och SvD tillbaka till sängen.
– Aftonbladet och Dagen läser jag på nätet, och Expressen går jag ut och köper på eftermiddagen. Jag tycker att internet är fantastiskt, och Google är ju något alldeles makalöst!