Han författar om författare

De senaste sex åren har Håkan Möller varit uppfylld av Pär Lagerkvist. Nu är Håkan Möllers 550-sidiga bok om Nobelpristagaren färdig, och kommer att gå till tryckeriet samma vecka som Håkan Möller fyller 50.
- Innan månadens utgång ska boken vara klar, säger Håkan Möller medan vi organiserar kaffekoppar, brickor, väskor och servetter på bordet i Güntherska hovkonditoriet.

Med Håkan Möllers bakgrund var Pär Lagerkvist "en tacksam författare att ge sig i kast med". Han började forska om Lagerkvists författarbana - från skolårens författardrömmar till Nobelpriset 1951. Håkan Möllers utgångspunkt är Pär Lagerkvist som "1900-talets mest aktade och omskrivna författare", om man ser till bibliografier och omnämnanden i litterära lexikon och antologier.
- Jag har frågat mig: Hur föds och skapas en sådan stjärna? Bokens brännpunkt är samspelet mellan författaren och den litterära världens aktörer och institutioner - samspelet inom den litterära kulturen. Det fanns flera personer som var viktiga för Lagerkvist: Erik Hjalmar Linder, Sten Selander och Uppsalaprofessorn Gunnar Tideström. Redan på 40-talet fanns verk av Lagerkvist med i hans seminarier, säger Håkan Möller.

Han berättar sedan engagerat om Lagerkvist som kämpande humanist i början av 30-talet - en av de första svenskar att ta ställning mot den framväxande nazismen i Tyskland.
- Och hans ställning i Norden, främst Norge och Danmark, var viktig. Han skrev inte bara Bödeln 1933, med udd mot förhärskande våldsideologier, utan dessutom mängder av beredskapslyrik under krigsåren. Norska författarförbundet föreslog Lagerkvist till Nobelpriset redan 1945, som en erkänsla av hans betydelse under de mörka åren.

Håkan Möllers passion för psalmdiktning gjorde att han efter sina avhandlingar fick ett uppdrag av Svenska akademien: att vara redaktör för Den gamla psalmboken. Där har han samlat ett urval psalmer från tre olika psalmutgåvor. Boken är en av de mest sålda i Svenska akademiens klassikerserie.
- Den finns faktiskt till och med i pocket, vilket säger en del om människors fascination för psalmer.

Just nu forskar Håkan Möller i ännu ett psalmrelaterat ämne. Det rör 1695 års psalmbok, den Swedbergska. Där har han funnit material som handlar om psalmens roll och betydelse som folkuppfostrare.
- I 1695 års psalmbok ser man en utveckling där psalmen blir ett medel att uppfostra undersåtarna med - både för kyrkan och staten, säger Håkan Möller som hittat många klagopsalmer över modets växlingar.

För enligt Håkan Möller var 1600-talets psalmdiktare starkt fixerade vid dåtidens mode, speciellt peruken och fontangen, en kvinnlig, styvstärkt huvudbonad som var populär från 1680-talet och några årtionden framåt.
- Psalmdiktaren Jesper Swedberg skrev ofta om peruker, som ingav honom stor oro. Att män använde löshår från kvinnor sågs som ett tecken på att folket vänt sig från Gud.

Håkan Möller anser att det inte var någon slump att överflödsförordningen kom samtidigt, utan att den tvärtom illustrerar banden mellan kyrkan och staten.
- De styrande ville inte att folk skulle klä sig över sitt stånd eftersom man trodde att samhällsordningen skulle råka i upplösning - en samhällsordning inrättad av Gud. Därför var det viktigt att reglera excesser. I 1695 års psalmbok finns en rad moraliserande texter om detta, säger Håkan Möller och dricker det sista kaffet i koppen innan vi bryter upp.

Nu ska han till Litteraturvetenskapliga institutionen, där han leder en skrivarkurs inom retorikutbildningen.
- Jag uppskattar mycket att få träffa studenter. Just nu övar de sig i att skriva i olika dagstidningsgenrer: krönika, debatt, recensioner, säger han innan han ger sig i väg för att förbereda ett seminarium som ska ventilera retorikelevernas recensionsövningar.

Han författar om författare

Precis lagom till Håkan Möllers 50-årsdag är hans bok om Pär Lagerqvist klar för att skickas till tryckeriet.