Seung-bog Chos livsväg från kinesiska Manchuriet till den första professuren i japanska i Norden är en fascinerande historia. Vi får den berättad genom sonen Frédéric Cho, som finns med när vi träffas på Myrbergska gården i Uppsala, där Seung-bog Cho bor sedan sommaren 2008.
Hans farföräldrar var koreanska bönder som på 1800-talet flyttade till en region i norra Kina, nära koreanska gränsen.
När Seung-bog Cho föddes hade Japan annekterat koreanska halvön och ockuperade slutligen Manchuriet. Familjen blev då ”japansk”, och redan som barn talade Seung-bog Cho tre språk: koreanska med föräldrarna, kinesiska med grannarna och japanska i skolan.
– När japanerna kom 1931 var jag nio år.
Han var en begåvad elev, och som 17-åring fick han ett stipendium till ett college i Japan. Studiekamraterna kom, förutom från Japan, från Kina och Korea.
– Jag läste vid Tokyo kejserliga universitet, säger Seung-bog Cho, och ler mot sina båda sondöttrar Elvira och Jacqueline som har tagit med sig färgglada teckningar av bland annat födelsedagstårtor till sin farfar.
Vid universitetet studerade han västerlandets filosofi, och kom att bli kvar i Japan under kriget.
Med hjälp av amerikanska vänner fick han ett jobberbjudande att bli lärare i en bibelskola i Minneapolis. På så sätt kom Seung-bog Cho till USA, där han också fortsatte sina doktorandstudier i filosofi vid Minnesota State University.
Men i samband med att Koreakriget bröt ut sommaren 1950 blev Seung-bog Cho i stället en aktiv kritiker av det amerikanska engagemanget. Under McCarthy-eran utvisades han ur USA och kom till Sverige som politisk flykting.
Redan samma år knöts han till Uppsala universitet.
Seung-bog Cho lärde tidigt känna den sydkoreanske presidenten och Nobelpristagaren Kim Dae-Jung. Redan på 70-talet gjorde han omvärlden uppmärksam på kidnappningen och försöken att dränka den regimkritiske Kim Dae-Jung, och han bidrog också starkt till att väcka omvärldens förståelse för hans fall. Vi bläddrar tillsammans i ett fotoalbum med bilder från 1980-talet av honom och Kim Dae-Jung, flankerade av höga svenska politiker.
Seung-bog Cho är trött nu, men nickar igenkännande när han ser fotografierna:
– Där är Kim Dae-Jung, säger han samtidigt som han håller sondöttrarnas händer i sina.
Kim Dae-Jung besökte honom under senare år i Uppsala vid flera tillfällen för att träffa den man som haft en så viktig roll för förbindelserna till både Syd- och Nordkorea.
– Pappa har kämpat i hela sitt liv för ett återförenande av det delade Korea. I hans generation finns det inget delat land, säger Frédéric Cho.
Här i Uppsala gjorde Seung-bog Cho systematiska studier i lingvistik och filologi parallellt med sin egen forskning inom filosofi och idé- och lärdomshistoria. Dessutom publicerade han 1961 tre studier om kinesiska, koreanska och japanska, språk som han även undervisade i.
I mitten av 1960-talet fick han tjänst inom de östasiatiska språken vid till Stockholms universitet. Han valde dock att bo kvar i Uppsala med familjen.
1975 utnämndes Seung-bog Cho till Sveriges och Nordens första professor i japanska. 1982 blev han hedersdoktor vid Uppsala universitets humanistiska fakultet. Seung-bog Cho upprätthöll professuren till 1988, och året efter bosatte han och hustrun Rose sig i Sydfrankrike: en stor flygbild i färg över byn Cliousclat hänger på väggen. Efter hennes död återvände han till Uppsala.
Seung-bog Cho publicerade 2004 sina memoarer på koreanska i två band. Utdrag ur boken ställs nu samman, och snart kommer delar av den ut på svenska.