I många år har det lilla gravkapellet på Trädgårdsgatan i Uppsala sovit sin Törnrosasömn. Men kanske kan det få nytt liv. Gustaf Söder, fastighetsförvaltare vid Uppsala akademiförvaltning, har fått flera förfrågningar om den tomma och outhyrda byggnaden.
Spänningen stiger medan vi står på den lilla trappan vid ingången, och Gustaf Söder plockar fram sin stora nyckelknippa. Skall här finnas några spår av det förflutna? Eller har alla skelettsamlingar och glasburkar med kroppsdelar i formalin fraktats bort för länge sedan? Kyrkorummet är förvånansvärt stort, större än vad fasaden antyder. Men det är alldeles tomt, och på sätt och vis känns det som en lättnad.
Takhöjden i kapellet är uppemot åtta–nio meter, och det milda decemberljuset faller in genom de sex vackra, rundbågade fönstren. Det ritades av Carl Axel Ekholm och uppfördes 1896, som gravkapell till Patologiska institutionen, berättar Gustaf Söder, medan vi undersöker den lilla ”nedfarten” med ett uppfällbart golv vid kapellets kortsida.
– Vi har fått några förfrågningar av folk som varit intresserade av att få hyra kapellet. Förutom någon enskild församling har det varit någon hantverkare som hört av sig, säger han medan vi vandrar runt i kapellet och funderar över de runda vita små taklamporna som ser förvånansvärt moderna ut. Kanske sattes de upp i samband med att kapellet av-vigdes på 1920-talet och i stället började användas som förråd. I dag finns dock ingen elektricitet i byggnaden:
– De befintliga ledningarna och kablarna har många decennier på nacken och är i väldigt dåligt skick. Men vi har planer på att dra in el, och kanske kan kapellet få nytt liv, säger Gustaf Söder.
Den del av kapellet som vetter mot Fyrisån har på kortsidan en nedsänkning för att underlätta införandet av de kroppar som skulle obduceras av läkarstudenterna vid Patologiska institutionen, dit kapellet hörde. Antingen handlade det om förvaring eller så användes kapellet för andakt eller begravning av de obducerade kropparna.
– Tidigare, när det fungerade som gravkapell, fanns det även ett kors på kapellets tak. Det togs ner på 1930-talet i samband med att institutionen flyttade från byggnaderna här i kvarteret Munken, säger Gustaf Söder.