Laura Hartmans filosofi är att om man tycker något är roligt blir man bra på det – och det man är bra på känns ofta roligt. Hon växte upp i Helsingfors, gick i Tyska skolan och var duktig och ambitiös. På fritiden testade hon gymnastik, dans och scouting, men fastnade för ridning.
– Under högstadieåren tillbringade jag mycket tid i stallet.
Hon gick en matematisk-naturvetenskaplig gymnasielinje samtidigt som det blev allt tydligare att hon ville ägna sig åt något samhällsorienterande ämne. Inspirerande lärare i historia och samhällskunskap förstärkte känslan.
– Samtidigt har jag alltid tyckt om matematik. Därför fastnade jag för nationalekonomi, säger Laura Hartman som efter studenten började läsa matematik på universitetet.
– Jag visste att det inte var min grej, men mina betyg gav mig enkelt en plats för att läsa matte och samhällsämnen också.
Hit till stan kom hon 1995 via ett utbytesprogram. Hon tyckte Uppsala var en pittoresk liten stad och nationslivet gjorde djupt intryck på henne.
– Det finns studentnationer i Helsingfors också, men de är inte obligatoriska och själva studentlivet ägde rum någon annanstans.
Under Uppsalaåret läste hon nationalekonomi, ekonomisk historia och statistik. Hon återvände sedan till Finland, och tog sin pol mag-examen 1997. Sedan blev det doktorandstudier i Uppsala.
– Uppsala är ett bra ställe att plugga och forska i om man är arbetsmarknadsintresserad. Jag valde det då nybildade Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU.
Laura Hartman ser glad ut när hon talar om tiden på IFAU. Det blev tio år där, först som doktorand, sedan som forskare.
– Redan från början kände jag en stark lust inför arbetet. Det var spännande att bygga upp verksamheten från början. Jag visste att det jag gjorde skulle komma till nytta.
Laura Hartman anser att åren på IFAU har format hennes karriär och hennes syn på ledarskap och kunskapsbygge.
Hon sökte sig allt närmare politiken och beslutsfattarna. 2003 började hon bisysslan som extern forskare vid Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS. Hon initierade och genomförde projekt, och skrev bland annat med några kolleger en bok om hållbar sjukförsäkring. Under ett halvår var hon tjänstledig för att vara rådgivare, ämnessakkunnig, vid finansdepartementet inför den blivande sjukförsäkringsreformen. Hon var även ledamot i Finanspolitiska rådet.
Redan tidigt tänkte hon att hon en dag ville bli chef. Docenturen kändes som en milstolpe och ett bra tillfälle att ta steget.
– Jag fick jobb som forsknings- och utredningschef vid Statskontoret, en utredande myndighet som tar uppdrag från regering och departement.
Våren 2010 handplockades hon som forskningschef vid SNS.
– SNS koncept – med sin blandning av politiker, forskare och tjänstemän med uppgiften att föra fram kunskap – tilltalade mig mycket. Åter fick jag bygga upp något nytt, för forskningschefstjänsten hade inte funnits på många år. Det var en kul och lärorik tid, och jag är glad över den erfarenheten.
I dag är hon chef för avdelningen för analys och prognos på Försäkringskassan i Stockholm.
– Det är en spännande tid. Vi arbetar med en ny vision, att ställa om, möta människors behov – och höja förtroendet för Försäkringskassan, säger Laura Hartman som beskriver sina ambitioner att vara en inspirerande, inkluderande och tydlig chef.
Hon är även en person som är duktig på att skämma bort sig själv på olika sätt, som gärna låter lusten styra och som söker sig till sådant som triggar hennes lust.
– Jag vill fokusera på det jag kan påverka, inte älta det jag inte kan påverka. Redan i skolan stod det klart för mig att jag har två sidor, en som tycker om att göra bra ifrån sig, en annan som tycker att livet är för kort för att ödsla bort på att prestera, säger hon lite oväntat.
– Det handlar om 80/20, inte om att alltid prestera till 100 procent. Gör man det blir det ingen tid över för att ha kul.