Greta Siewerth Bergström har många minnen från ett sedan länge svunnet Uppsala. Hon växte upp i staden på 1910- och 20-talet, och har personliga minnen av såväl Hugo Alfvén som Nathan Söderblom och många andra kända Uppsalabor.
Vi träffas på Ekebyhus, där hon bor sedan 19 år. Greta Siewerth Bergström är en minnesgod person som generöst delar med sig av sitt liv. Vad gäller nuet säger hon att åldern tar ut sin rätt.
? Jag har börjat få ont i ryggen ibland, och har svårt att se. Underligt nog ser läkarna inga fel på mig, och det är jag förstås tacksam för.
Greta Siewerth Bergströms pappa Carl startade i slutet av förrförra seklet, 1895, musikaffär i Örebro och öppnade sedan även Siewerts musikhandel på Svartbäcksgatan i Uppsala. Han var djupt religiös, och engagerad inom Svenska missionsförbundet.
Greta Siewert Bergström har levande minnen av fattigdomen i Uppsala på 1910- och 20-talet.
? Jag fick följa med pappa till de fattiga med en korg på armen. De bodde på höger sida om ån. Vi delade ut bröd och sjöng psalmer ? pappa hade en vacker sångröst. Fattigdomen var rent förskräcklig på den tiden. Det var vanligt att tiggare ringde på i köksingången, och jag minns att mamma var rädd om silverskedarna. För att mätta barnen hade folk rovåkrar. Man bryggde brännvin av potatis inne på de gamla gårdarna i Dragarbrunn, där jag var absolut förbjuden att vara, säger Greta Siewerth Bergström, som minns ett Uppsala med bara ett fåtal bilar. Hennes pappas importerade Ford från USA, vilken var bland de första bilarna i stan.
Hon växte upp i en musikalisk familj, spelade piano och sjöng i Allmänna Sången, som på den tiden dirigerades av ingen mindre än Hugo Alfvén. Hon beskriver honom som ?en liten sprätt med väst?.
? Sjung, små turturduvor, sjung, brukade han säga till oss.
Hon kommer också ihåg hur hon hjälpte sin bror Henry att rigga högtalare i Domkyrkan. Medan de arbetade med ljudet som bäst uppenbarade sig plötsligt ärkebiskop Nathan Söderblom i Domen:
? Han sa vänligt: Lilla Greta, hur länge ska ni hålla på? Och jag svarade att jag tyckte att ljudet fortfarande slog tillbaka. Vi lyckades faktiskt inte alls med ljudet den gången, säger hon självkritiskt runt 90 år senare.
När hon var 13 år dog hennes mamma, alldeles vid jultid. Några månader senare avled även hennes pappa i en hjärtinfarkt. Att föräldrarna dog så chockartat, så tidigt, och så tätt efter varandra, har påverkat henne hela livet.
? Det gjorde mig allvarlig. Sorgen efter mamma var särskilt svårt. När pappa dog fick jag gå svartklädd i nära två år. Etiketten var sådan, och jag kände ett stort tryck på mig säger Greta Siewerth Bergström, vars tvillingsyster Karin i samma veva fick fel på njurarna och hamnade på Akademiska.
? Familjen skingrades, och jag sattes i pension hos Vendela Hammarskjöld i Blö tberget i Grängesberg, som var gift med disponent Brandberg, och som drev privatskola där. Tant Vendela var underbar.
Greta Siewerth Bergström gick Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, och berättar om provmiddagar och hur eleverna handlade råvaror vid Fågel och Fisk (där Domtrappkällaren ligger nu).
? Det var en oerhört sträng och krävande skola.
När tvillingsystrarna Siewerth var 21 år flyttade de från Uppsala, till Sonorapalatset som låg på en tvärgata till Humlegatan i Stockholm.
? Vår bror Henry, som tagit över musikaffären hjälpte oss ordna med våningen. Det var ett otroligt vackert hus. Vi hade Nils Poppe och Annalisa Ericson som grannar. Och under ett par månader bodde Greta Garbo ovanpå oss. Hon var, som alla säger, mycket folkskygg.
På söndagarna gick flickorna på Grand Hotel ? och uppvaktades av sina blivande män.
? Det blev giftermål så småningom. Karin gifte sig på Skansen och jag gifte mig med Gillis i Seglora kyrka 1938. Under kriget bodde vi i Karlstad, där min make fått anställning på ett byggbolag. Det var dåligt med mat, men jag hade en del svartabörskontakter.
Efter kriget flyttade familjen till Stockholm och Kungsholmen. Maken blev sektionschef vid SAS huvudkontor, vilket medförde många möjligheter att resa. Greta Siewerth Bergström minns särskilt en 2,5 månaders vistelse i Östafrika och en flygtur över Anchorage där hon plötsligt såg att jorden är rund.
? Det var en uppenbarelse.