Vindkraft, myggbekämpning, skarvar, och tågförseningar ? Leif Bymans arbete på länsstyrelsen i Uppsala har innefattat skiftande ärenden. Nu ser han slutet av sin långa gärning, men stannar kvar på jobbet en tid efter 65-årsdagen.
Att vara länsråd är att vara landshövdingens närmaste medarbetare och ersättare. Ingen har större erfarenhet av det än Leif Byman. Han är ensam om att ha tjänstgjort som länsråd i tre län, förutom Uppsala även Västernorrland och Sörmland.
? När jag skulle börja jobbet som länsråd fick jag under överlämningsmötet höra: ?Du ska veta att det här jobbet är så fantastiskt att det är obegripligt att man dessutom får betalt för det?. Jag tycker det ligger mycket i det. Jag har trivts bra, vilket bäst illustreras av att jag varit kvar i nästan 24 år, rekord i Länsrådssverige.
Han tog studenten i Sundsvall 1965 och gjorde sedan militärtjänst som fjälljägare. I en hel månad den kalla vintern 1965?1966 bodde han och hans kamrater på skidor.
? Det var kallare än minus 30 hela tiden. En gång skidade vi 15 kilometer i 37-gradig kyla, en annan gång tolkade vi efter en bandvagn i två mil när termometern visade under minus 30. En härdande och stärkande tid.
1966 kom Leif Byman till Uppsala och här han tog en pol mag. Under studieåren bodde han i studentkorridor på Kvarngärdet, och var verksam inom Medelpadsstudenternas landskapsförening Skvadern vid Norrlands nation.
? Vid sammankomsterna medverkade bland annat Uppsalamusikern Claes Janson. Han var också från Sundsvall, och fantastisk på att imitera Evert Taube.
Efter sin examen anställdes Leif Byman som företagskonsult på Svensk industriförening i Stockholmr. Därefter jobbade han i Umeå ett par år, och fick sin första chefspost på landstinget i Härnösand, den första i en lång rad chefsposter där.
Det var dåvarande landshövding Bertil Löfberg som intresserade honom för länsrådsposten i Västernorrland, där han började i maj 1988. Leif Byman blev sedan länsråd i Sörmland. Från den tiden minns han mordet på Anna Lindh, vars make Bo Holmberg ju var landshövding där.
Åren 1998?2001 arbetade Leif Byman på näringsdepartementet i Stockholm.
? Jag for till Bryssel som en skottspole. När det var som värst åkte jag ner ett par gånger i veckan.
När Ulf Henricsson år 2005 slutade som länsråd i Uppsala ringde Anders Björck upp Leif Byman och frågade om han ville vara länsråd i Uppsala. Trots ganska så olika personligheter ? eller kanske just därför ? berättar Leif Byman om ett otroligt bra samarbete.
? Jag uppskattar honom mycket. Jag tror inte att alla begripit fullt ut vilken bedrift det var av Anders Björck att få hit Japans kejsarpar under Linnéjubileet.
Från länsrådsåren i Uppsala kommer han också att minnas Forsmarkshändelsen sommaren 2006 (?man står alltid på tå när det handlar om Forsmark?) och nedläggningen av Bahcos verktygstillverkning i Enköping år 2007. (?ett företag vars produkt nästan alla människor har hållit i sin hand?). Men det intensiva omstruktureringsarbetet efter nedläggningen blev en framgång:
? Målet var att återskapa antalet arbetstillfällen inom två år, och det gjordes med råge. Det var en lyckosam kraftsamling tillsammans med kommunen och Regionförbundet, så egentligen var nedläggningen ingen katastrof alls.
Leif Byman tänker jobba fram till årsskiftet.
? Det känns naturligt att jobba ett par månader på övertid, särskilt som en efterträdare knappast kommer att vara på plats innan dess.
Men sedan kommer han att få mer tid för fritidsboendet vid Bönhamn, Höga kusten, och talar längtansfullt om att pilka strömming och lägga nät.
? Jag har ett golfset också, som jag så småningom hoppas kunna få mer användning för. Och jag längtar efter att få mer tid för skidåkning och för jakt. På älgpasset är man ett med naturen som ingen annanstans.
På sin fritid tycker Leif Byman också om att läsa, gärna historisk litteratur. Han anser att devalveringen av historieämnet i skolan är tråkig, och till och med farlig.
? Att kunna sin historia är en sorts demokratisk rostskyddsbehandling. Det finns ett värde från demokratisynpunkt i att ett folk är historiskt välorienterat. Historieförvanskning brukar ofta finnas med i bilden när en apart samhällssyn ska torgföras.