Moderata kommunalrådet Cecilia Forss har en minst sagt internationell bakgrund. Hon är född i Kuusankoski utanför Helsingfors, och när hon var fem flyttade familjen till Montreal. Senare bodde de i Cincinnatti, och hon gick amerikansk skola till och med junior high.
När familjen flyttade till Sverige var hon 13 år och hade nästan glömt svenskan.
Att komma till Sverige och Falun var ingen rolig upplevelse för den unga Cecilia Wallgren.
– Jag tyckte att det var rena Sibirien, och längtade alltid tillbaka till USA. Och jag kunde inte förstå att det var möjligt att människor kunde klä sig så fult! Här gick folk omkring i träskor – träskor! Och flickorna hade långbyxor i skolan.
Hon var van vid ett tiotal tv-kanaler i USA och upptäckte med en chock att det bara fanns en kanal i svensk tv – som inte ens sände veckans alla dagar. Ett program hon minns med särskild avsmak var Bialitt med Lasse Holmqvist.
Hon anpassade sig efter hand, gick Högre allmänna läroverket, fikade på omåttligt populära Konditori Princess på Trotzgatan, engagerade sig i Konservativ skolungdom, red, gick med i Dala gymnasistförening och lottorna.
– Förutom skolan hade jag aktiviteter fem dagar i veckan.
Efter studenten flyttade hon till Uppsala för att ta en pol mag. Men statskunskapen visade sig vara för tråkig, så det blev ekonomi för Cecilia Forss har alltid varit god vän med siffror. I ”det nya roliga livet i Uppsala” engagerade hon sig i V-Dala nation som sekreterare och som 1Q.
Första anställningen var som kanslichef på Studentkåren i början av 1970-talet. I samma veva träffade hon genom en gemensam bekant blivande maken Lasse. I dag har de varit gifta i 41 år. Efter kanslichefsjobbet var hon en period ekonomichef på Kursverksamheten innan hon startade ekonomisk konsultfirma i början av 80-talet.
– På den tiden fanns det inga konsultfirmor som var inriktade på småföretag, säger Cecilia Forss som drev företaget Forss Konsult i 20 år innan hon försatte det i vila.
I mitten av 80-talet, när barnen blivit större, började hon åter engagera sig politiskt. Första tyngre uppdraget var i Eriksbergs kommundelsnämnd. Under en period var hon även partiets yngsta nämndeman. Hon har också varit vice ordförande i Uppsalahem och vice ordförande i delegationen för serveringstillstånd.
I dag är hon regionstyrelseordförande och ordförande i barn- och ungdomsnämnden. De senaste elva åren har hon varit kommunalråd.
När jag frågar vilka frågor som varit viktigast svarar hon omedelbart:
– Under hela min politiska tid har jag drivits av övertygelsen att folk kan och vill ta hand om sig själva om de bara ges chansen. Äganderätten, förutsättningarna för att äga saker, har också varit central för mig i många år.
Privat är hon konstintresserad och försöker komma i väg på intressanta utställningar.
– Jag får ofta skäll därför att jag bara bryr mig om idrott, men så är det inte. Det råkar vara mitt uppdrag. Jag går oftast hellre på konstmuseer än fotbollsmatcher.
En sport hon uppskattar är däremot segling. Makarna seglade 24 somrar tillsammans, i Östersjön, på Västkusten, till Finska viken och Baltikum. I dag har de sommarhus på Väddö, och där tycker hon om att samla familjen.
– Det bästa jag vet är när barn och barnbarn kommer på besök, och alla deras djur. Jag tycker om känslan av att ha en stor familj på landet, säger Cecilia Forss som också gillar att måla i olja och akvarell. Hon är duktig på att sy och kan knyppla, väva och tova. Hon är dessutom intresserad av kvantfysik, och fascineras av strängteoretiker som Stephen Hawking.
Det roligaste med politikeruppdraget är invigningarna:
– Det är otroligt kul. E 4 kändes stort, liksom första spadtaget för dubbelspåret i Gamla Uppsala och sporthallen i Knutby. Och förskolor är alltid roliga att inviga!
Motsatsen är ”brister i kommunikationen”.
– Det tråkigaste och mest frustrerade jag vet är när det inte kommer ut rätt hur det var tänkt. När media missuppfattar eller om vi själva varit otydliga och folk blir oroliga. Ofta handlar politik om komplexa sammanhang som inte alltid så lätta att förklara.
Som kommunalråd har hon långa dagar och arbetar dels vanlig tid, dels med fritidspolitikerna på kvällstid. Hon kopplar av med att läsa och gå i Hågadalen med sina hundar.
– Och jag tycker det är viktigt att träffa vänner som inte ägnar sig åt politik så att jag inte blir för insnöad.