Bengt Westling kommer fortfarande ihåg känslan när han såg Domkyrkotornen vid horisonten, den där augustidagen 1978 då han styrde sin vita Volvo 140 mot Uppsala för att läsa till psykolog.
– Jag tänkte oj, vad blir det av det här. Det var skräckblandad förtjusning.
Hembyn som Bengt Westling lämnade var lilla Vallvik utanför Söderhamn, där tillvaron kretsade kring pappersmassefabriken. Föräldrarna hade, liksom de flesta andra i byn, sexårig folkskola bakom sig. Bengt Westling kunde i tonåren känna ångest i sociala sammanhang – en släng av social perfektionism, konstaterar han i dag – och det väckte hans intresse för psykologi. Han ville förstå sig själv.
– Mina föräldrar var stolta när jag började på universitetet. Men de sa ända tills jag tog examen att han läser psykologi, inte till psykolog, för de vågade inte ta ut något i förskott, säger Bengt Westling och skrattar till.
Vi träffas i Bengt Westlings arbetsrum på Blåsenhus i Uppsala. Han ber om ursäkt för att det är lite stökigt på skrivbordet. När det gäller ordning på prylar är han ingen pedant. När det kommer till arbetsuppgifter är han däremot perfektionist – vilket gjorde att han nekades det allra första jobbet han sökte.
– Jag fick göra personlighetstester som visade att jag har vissa drag av perfektionism i min personlighet. Urvalspsykologen sa att jag förmodligen skulle göra ett jättebra jobb, men att jag inte skulle hinna med allt som behövde göras.
Bengt Westling skrattar.
– Så jag sökte mig till forskningen i stället, där noggrannhet uppskattas.
2001 startade Bengt Westling upp psykoterapeutprogrammet i Uppsala, som första program i Sverige med KBT-inriktning (kognitiv beteendeterapi). Något som först ifrågasattes, men i dag har programmet fått högsta betyg i en nationell ranking.
Bengt Westling har också under många år haft egen mottagning. Extra kittlande tycker han att det är att hjälpa patienter vars problem bottnar i någon form av perfektionism. Han ser att många av de som blir utbrända är perfektionister.
– Det är ett område som ligger mig varmt om hjärtat, kanske för att det är drag jag personligen har fått jobba en del med. Man får helt enkelt träna på att bete sig som att man inte är perfektionist, utan lite av en slarver.
Andra områden som fascinerar Bengt är exempelvis olika ångesttillstånd, nedstämdhet, patologisk svartsjuka och inbillad fulhet. Det är områden där KBT idag ger tydliga resultat, säger han.
– Att se människor komma över problem är en enorm belöning.
Jobbet har alltid varit en stor del av Bengt Westlings liv. På nattduksbordet ligger ständigt en fackbok så att han kan fortsätta fördjupa sig inom psykologi och psykoterapi. Men de senaste åren har en ny känsla vuxit fram: den att inte längre behöver bevisa något.
– När någon i dag frågar om jag vill skriva en akademisk artikel kan jag känna nej, varför då. Det är en speciell känsla att strunta i karriärtänket.
Bengt Westling har varit Uppsalabo i alla år – tills för tre år sedan, då han flyttade ihop med sin sambo i Täby. Mycket av fritiden går åt till att anlägga en japansk trädgård.
– Efter en arbetsdag full med patienter är det fantastiskt avkopplande att få flytta stenar och plantera. Jag försvinner upp i det helt.
Det senaste året har betytt mycket för honom som pappa; hans son har gift sig och hans dotter har fått barn. Så nu är han morfar.
– Att få uppleva det är ju något helt nytt. Att jag har lyckats fostra mina två barn till att bli så fina människor och samhällsmedborgare med egna familjer är det jag är allra mest nöjd med i livet.