Vi möter dagens födelsedagsbarn på ett av kaféerna i det gamla godsmagasinet vid centralstationen i Uppsala. Vi dricker bubbliga drycker i takt med att tågen dunkar förbi på rälsen ett stenkast bort. Även om Anna Wiborg oftast tar bilen från hemmet i Alsike in till Uppsala så glider hon titt som tätt ändå förbi centralstationen för att kika in på Pocketshop.
– Jag läser så väldigt mycket och jag vet inte om det är den härliga atmosfären där eller om det är något annat men varje gång jag går just dit så går jag aldrig tomhänt därifrån, oftast köper jag 3–4 stycken, säger hon.
Anna Wiborg är inte bara intresserad av att läsa utan skriver också en hel del, något hon har gjort sedan barnsben. Hon började skriva dagbok i lågstadiet och det fortsatte hon sedan med fram till universitetsstudierna. Hon skrev dagligen om drömmar i livet, drömmar om natten, små saker i vardagen och vilka hon var kär i.
Alla dagböcker finns samlade på ett ställe där hemma, men det är ytterst sällan som hon plockar fram och läser.
– Jag känner inget behov av det. Det var då och nu är nu. Får jag någon gång lust att läsa vet jag var de finns, men mest är jag rädd för att någon annan ska hitta dem, säger hon och skrattar.
För några år sedan bytte hon ut dagboken mot en blogg som hon nu ofta uppdaterar med vardagliga saker som främst läses av familj och vänner. Men vilka hon är kär i skrev hon bara i dagböckerna.
– Nu är jag ju bara kär i en person, så det behövs inte, skrattar Anna Wiborg.
Förra sommaren köpte hon och hennes make Tobias drömhuset i den gamla delen av Alsike. Villan och fixandet med den är ett bra ämne för bloggen. Maken träffade hon i samband med en Per Gessle-konsert i Högbo utanför Sandviken. De var där med var sitt kompisgäng och när Anna Wiborg anlände var Tobias redan där.
– Jag gick runt och hälsade och märkte direkt att det var något speciellt med honom. Vi ”klickade” som man så klichéaktigt säger. Vi hade samma humor och kunde verkligen inte sluta att prata med varandra. Redan dagen efter blev det filmkväll och minigolf och sedan gick det undan för efter bara 3–4 veckor så flyttade han in i mitt studentrum.
På gymnasiet fick skrivintresset Anna Wiborg att först prova på journalistik men hon bytte senare till naturprogrammet på Fyrisskolan.
Där träffade hon Charlotte, kallad Lottis, och de båda tjejerna växte snabbt ihop och är fortfarande bästa kompisar.
När Anna Wiborg inte arbetar med sitt laboratoriearbete på GE Healthcare i Uppsala tar hon ofta en avstickare till Lottis i Karlstad. Eller så åker de gemensamt till en annan stad i Sverige.
– Vi har haft det som en liten grej att försöka besöka nya städer, bara vi två. Det blir som små minisemestrar.
För ett par år sedan började Anna Wiborg att åka skidor på längden och när sommaren kom gick det över i att träna löpning. Nu händer det ofta att hon och bästa kompisen kombinerar sina små resor med att delta i olika folkliga lopp runt om i Sverige.
Anna Wiborg växte upp i Uppsala men somrarna spenderade hon i familjens sommarstuga i Fjäle utanför Bollnäs.
Även i sommar tar hon en tur till stugan, vilket som vanligt blir sommarens höjdpunkt. Och så ska hon ju fylla 30 år, men det är ingenting hon oroar sig för.
– Två av mina största förebilder är mina föräldrar. De är ju äldre än jag och många andra i min närhet är också lite äldre. De har fortfarande roligt så det verkar inte vara ett dugg tråkigt att bli äldre. Jag trivs väldigt bra med livet just nu. Jag vill fortsätta leva i nuet och bara vårda min tillvaro.