Vi lyckas få till en träff med den numera veckopendlande 60-årsjubilaren som brukar försöka jobba hemifrån någon dag i veckan. Annars är det Göteborg som gäller. I våras fick han med kort varsel erbjudande om att bli tillförordnad chef för Kultur i Väst i Västra götalandsregionen.
– Det var ett för bra erbjudande för att tacka nej till, säger Magnus Bäckström som samtidigt konstaterar att det nya jobbet har medfört stora utmaningar.
– Dels är det ett stort geografiskt område med 49 kommuner och 1,5 miljoner invånare och det är en ganska stor skillnad i mentaliteten mellan orterna i regionen. Dels är ämnesområdet vitt och innefattar mycket mer än bara musik. Teater, dans, litteratur, allting.
Det var i februari som Magnus Bäckström efter mer än tio år som vd för Uppsala konsert och kongress, UKK, lämnade sitt uppdrag. När han fick jobbet 2003 hade beslutet om att bygga ett konserthus i Uppsala ännu inte klubbats och frågan var minst sagt het. Sex år tidigare hade han fått jobbet som vd för det nybyggda Gävle konserthus, som även det hade varit föremål för het debatt.
– Det var någon som berättade att protesterna mot bygget var ännu större i Gävle, och det kanske säger något, säger Magnus Bäckström.
Som chef för verksamheten i ett på förhand utskällt bygge försökte han jobba för att alla Uppsalabor skulle kunna känna att det var deras hus.
– Det kan handla både om att man kan gå och lyssna på klassisk musik eller ståupp eller, om man till exempel jobbar på Röda korset, få vara värd när Röda korset har sitt riksmöte där.
På frågan om vilka evenemang han är mest nöjd med under UKK-åren blir han tyst och funderar länge.
– Det var superhäftigt med gäster som Philip Glass och Anne-Sophie Mutter. Men samtidigt behöver det ju inte alltid handla om en fantastisk musikupplevelse utan det kan vara att man har tagit steget och vågat experimentera lite och så visar det sig fungera. Volt och oktoberstämman är två evenemang som jag är väldigt nöjd över, säger han.
Magnus Bäckströms är själv född i folkmusikens Dalarna och var under många år ansvarig för den berömda folkmusikfestivalen i Falun.
Det egna musicerandet började, som så många andra, med blockflöjt och fortsatte med klassisk gitarr i den kommunala musikskolan. Men 1970, när proggens årtionde precis hade gjort entré, gjorde också den 16-årige Magnus Bäckström musikalisk revolt. Han började spela blues på gitarren och hittade en fiol i hemmet som han tog med sig in i proggmusikens värld.
– Till slut blev jag semiprofessionell. Jag turnerade med kolleger som Per Gudmundsson, Lena Willemark och Pekkos Gustaf och på gitarr spelade jag visor och blues ihop med Peter Carlsson innan han blev känd.
Magnus Bäckström, som samtidigt drygade ut inkomsterna med att jobba som musiklärare, beskriver livet som musiker som roligt med slitigt. Det blev både utlandsturnéer, tv-framträdanden och grammisar, men någonstans tröttnade han på vägkrogar, vänthallar och annat som hörde turnélivet till.
– Jag vet inte hur mycket livskvalitet det är med en urdrucken puckoflaska som rullar på bilgolvet. När min äldsta son föddes 1985 bestämde jag mig för att lägga av, säger han.
Numera håller han till godo med att spela hemma i villan eller i spelmanslag i Furudal när han är hemma i Dalarna om somrarna.
– I Göteborg har jag en övernattningslägenhet och där är det lite svårt att spela fiol utan att störa grannarna. Men jag har lånat en mandolin av en kompis som jag sitter och plinkar lite på.