Kvinnors livsvillkor i fokus

Ulrika Byrskog har forskat om somaliskfödda kvinnors hälsa i samband med graviditet och barnafödande. Detta med speciellt fokus på våldsutsatthet och mötet med mödrahälsovården i Sverige.

Bakgrunden är en passion för kvinnors livsvillkor i världen, hennes egen nyfikenhet och en längtan efter att gå till botten med saker, sammanfattar hon när vi talas vid på telefon.

– Jag tycker om att jobba kliniskt och värderar mötet med människor, men kände ändå att forskning kanske skulle passa mig, säger Ulrika.

Det var när hon arbetade på lasarettet i Falun som hon och kollegerna märkte en ökad tillströmning av somaliska patienter. Det väckte en rad frågor.

Tidigare forskning har visat att emigrantgrupper är utsatta för en ökad våldsrisk och Ulrikas intresse blev större och hon valde att forska i ämnet.

– Nu kunde vi lära oss mer, och höra kvinnornas egna röster.

Hennes avhandling, som lades fram nu i oktober, bygger på journalstudier och intervjuer både med somaliska kvinnor och med barnmorskor som arbetar i flyktingtäta områden.

– En överraskning var att de somaliska blivande mammorna rapporterade mindre psykisk ohälsa än de svenska, trots att de ofta hade svåra erfarenheter bakom sig. Däremot kom de till MVC i ett senare skede än svenska barnaföderskor och hade en ökad risk för förlossningskomplikationer.

Trots sina bakgrunder förmedlade de somaliskfödda kvinnorna förnöjsamhet, en stark vilja och förmåga att gå vidare i sin nya tillvaro och i Sverige. Intervjuerna med svenska barnmorskor ger samma bild: de somaliska kvinnorna uppfattades som ”resursstarka”. Barnmorskorna betonade också vikten av att bortse från stereotyper och i stället se det unika hos varje kvinna

– Jag har slagits av de kvinnornas vilja och kraft, drivet att gå vidare i livet. Trots att många bär med sig svåra livsupplevelser finns förnöjsamhet och tacksamhet. De valde sitt fokus, att ta sikte på det som är positivt, och passade inte alls in i den stereotypa bilden av brutenhet.

Hennes avhandling visar också att kvinnorna hade starkt fokus på moderskapet, som blev en friskfaktor och ett sätt att hitta en framtidstro.

I intervjuerna förmedlade kvinnorna en stark gudstro, samtidigt som många flytt från just religiös extremism.

– Gudstron fungerade som en ventil för att finna förtröstan i något utanför sig själv.

Hennes avhandling visar vikten av att ha sociala nätverk. K vinnorna hade en pragmatisk syn på samhällets insatser och uppskattade praktiskt stöd i form av mödra- och förlossningsvård, skolor, boende och sjukvård.

– Att få psykiskt stöd var inte däremot inte högprioriterat, vilket förstås inte behöver betyda att behoven inte finns.

Samtidigt som de somaliska kvinnornas möte med mödrahälsovården var en positiv upplevelse innebar den även nya utmaningar. Ulrika talar om balansakter i mötet mellan två olika samhällssystem.

– Det är förstås en utmaning att navigera mellan välkända hälso- och normsystem och nya, obeprövade. I det nya samhället får kvinnorna budskap från hälso- och sjukvården som kan skapa osäkerhet när och om de skiljer sig från det man tidigare lärt sig eller hört i de sociala nätverken. Det är under den processen som barnmorskan är en tidig, naturlig länk in i det nya samhället.

I barnmorskans folkhälsoansvar ingår att uppmärksamma våldsutsatthet under graviditeten, att våga fråga om våld.

– Språkbarriärer och social distans försvårar, både att fråga om våld eller förstå underliggande behov.

Det svenska samhällets lagstadgade rättigheter för kvinnor sågs som en tillgång av de somaliskfödda kvinnorna. Samtidigt beskrev de hur roll- och maktförskjutningar riskerade att orsaka spänningar i parrelationer, vilket i sin tur kan leda till ökat behov av dialog och stöd.

– Samarbete över professionsgränserna och med lokala somaliska nätverk är viktigt. Då kan stödet till somaliskfödda kvinnor, par och familjer som befinner sig mellan två världar bli relevant. Den generella grunden är att kvinnors hälsa är nyckeln till så mycket mer än deras egen hälsa!