Inne i biblioteket har Jörgen Ullenhag dukat fram lite böcker och pärmar med artiklar som han samlat under åren som politiskt aktiv och yrkesverksam. En del artiklar är riktigt gamla, nu gulnade av tiden som gått. Framför honom väntar den 75:e födelsedagen och han kan se tillbaka på ett liv fullt av spännande upplevelser inom olika områden.
Men vi tar det från början.
Jörgen Ullenhag är från Arvika. Han är son till en glassfabrikör på Glacierglass och hans hustru som var hemmafru. Skolåren gick fort och fritiden ägnade den unge Jörgen främst åt basket och skidåkning. Han spelade basket för KFUM Arvika och under Jörgens aktiva år gick klubben upp i allsvenskan. Ett minne han värderar högt.
Att skriva lockade honom, och efter att som 15-åring ha lyckats sälja in en frilansartikel till Arvika Nyheter fick Jörgen Ullenhag erbjudande om att löpande leverera referat och artiklar om olika sportevenemang för åtta öre raden till tidningen.
– Det var så jag hamnade i tidningsvärlden, och lärde mig hur man arbetade, säger Jörgen Ullenhag samtidigt som han letar fram några klipp från sina bedrifter som idrottsutövare.
Loven tillbringade han oftast i Oslo, hos en av familjens vänner.
– Jag var på olympiaden där 1952 och såg när Sven "Tumba" Johansson gjorde mål och fick olympiskt guld. Det var otroligt spännande, berättar Jörgen och blir därefter allvarligare när han berättar vad det betydde för honom att bo så nära Norge, under krigsåren och tiden efter det.
– Det var bara 17 mil till Oslo och det påverkade oss alla, säger han.
När han blev lite större hoppade han ofta in och arbetade som springpojke i pappas fabrik under lediga stunder. Efter studenten var det dags för värnplikten, på A9 i Kristinehamn. Men redan då hade Jörgen Ullenhag siktet inställt på studier i Uppsala. I slutet av militärtjänsten åkte Jörgen Ullenhag, klädd i permissionsunifomen, tillsammans med bäste kamraten Odd Engström (senare S-politiker) till Uppsala och det inackorderingsrum på Hällbygatan som de bokat i förväg.
– Odd följde bara med som sällskap för att se hur det var i Uppsala, men vi blev båda kvar, säger Jörgen som än i dag saknar vännen Odd som avled för 18 år sedan.
– Vi delade inte politiska åsikter med vi var de bästa vänner genom hela hans liv, kommenterar han sin saknade vän.
Parallellt med studier i bland annat statskunskap, nationalekonomi och ekonomisk historia var han aktiv inom nationslivet på Värmlands nation och 1966 blev han förstekurator.
Samma år gifte han sig med Kersti som han hade träffat när han var amanuens och de båda undervisade i ekonomisk historia.
Politiken blev allt mer dominerande i hans liv och efter att ha nått stora politiska framgångar lokalt kom han in i riksdagen 1976.
– Utbildningsfrågor var det jag framför allt arbetade med. Jag satt i utbildningsutskottet och var med om att påverka utformningen av universitet och högskolor. Det var mycket intressant, men efter nio år så var det roligt att göra något annat, säger Jörgen Ullenhag som då gick vidare till ett arbete som Saco-ordförande. Han blev Saco trogen i åtta år innan han åter fick erbjudande om ett par bra jobb.
– Jag fick två erbjudanden. Det ena var som arbetsmarknadsråd vid ambassaden i Washington och det andra som chefredaktör på Upsala Nya Tidning. Jag pratade med min mentor, Uppsala universitets rektor Torgy Segerstedt, som sade: "Ta jobbet på UNT, det är en bra tidning." Och det gjorde jag och ångrade mig aldrig.