Denna helg har fick ett nytt inslag när vi i slutet av 1990-talet här i Sverige även började fira halloween. Orangea pumpor pryder många trädgårdar och balkonger, barn klär ut sig till häxor och hotar med bus om de inte får godis.
Halloween har sitt ursprung på Irland och delvis i Skottland men kom till Sverige via USA. Och till USA kom helgen med de många irländska emigranterna som bosatte sig där under 1840-talets nödår. Firandet i Sverige har fått ett stort genomslag hos den yngre generationen som har den som en tradition. Men tillhör man en äldre generation är det inte halloween det första man tänker på under allhelgonahelgen. I stället planerar många ett besök på en kyrkogård för att sätta ett ljus vid familjegraven.
31 oktober är det alla helgons dag och dagen efter 1 november firas allhelgonadagen. Allhelgonadagen firas sedan 800-talet till minne av kyrkans helgon och firades alltid 1 november. Med helgdagsreformen 1772 flyttades firandet till första söndagen i november. Men från och med 1953 flyttades dagen i den svenska almanackan till den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november.
För just 1 november har namnet allhelgonadagen bibehållits.
Firandet av de avlidnas minne 2 november, alla själars dag, har flyttats till söndagen efter alla helgons dag. Det är en minnesdag över de döda och dagen finns med i det romersk-katolska kyrkoåret sedan omkring år 1000. Alla själars dag föll bort i Sverige i samband med reformationen. I modern tid har här alla helgons dag blivit en åminnelsedag för de avlidna, men Svenska kyrkan ägnar sedan 1983 också den följande söndagen åt de dödas minne.
Under 1900-talet blev det sed i Sverige att tända ljus på gravarna under veckohelgen. Romersk-katolska kyrkan firar alla helgons dag 1 november; i de ortodoxa kyrkorna firas helgonen på söndagen efter pingst.