Man skulle kunna tro att en person som driver en cykelverkstad måste ha varit cykeltokig i hela sitt liv. Men så är det inte, åtminstone inte när det gäller Parviz Abdi. Visst cyklade han då och då under sin uppväxt i Iran. Men skolan låg nära hemmet så oftast gick han. Parviz Abdi driver en cykelverkstad för att han vill kunna hjälpa andra människor.
– Mitt hjärta säger att jag måste hjälpa andra för att må bra, säger han.
Han sitter på en parkbänk precis utanför verkstaden och berättar att han i Iran utbildade sig till elektriker. Men åtta år efter utbildningen kom han i stället att arbeta som nyhetsjournalist på en tidning.
Viljan att hjälpa människor var stark redan då. Men när han försökte hjälpa fattiga studenter med att få utbilda sig på universitetet blev han förföljd av den iranska säkerhetspolisen.
Några år efter att Ayatolla Khomeini kommit till makten i Iran beslutades att tidningen som Parviz Abdi arbetade på skulle stängas. I början av 1980-talet när kriget mellan Iran och Irak bröt ut tvingades Parviz Abdi, likt många andra, till att strida.
Efter bara några veckor i armén orkade Parviz Abdi inte mer. Han mådde alldeles för dåligt. Familjen åkte till Sverige för att hälsa på hustrun Saras bröder. När de väl hade kommit hit, ville de stanna kvar.
– Sverige var som ett paradis i jämförelse, berättar han.
Familjen flyttade hit 1984 och Parviz Abdi fick snabbt arbete som eltekniker på Vattenfall och där kom han att bli kvar i 24 år. För tre år sedan lades hans avdelning på Vattenfall ner och Parviz Abdi gick i pension. Men han kände att han ändå ville göra något.
– Det kändes jobbigt att bara sitta hemma. Jag ville få arbeta och framför allt ville jag göra något som gör andra människor glada. Då blir jag själv glad, säger Parviz Abdi.
Han såg en annons om en butikslokal och bestämde sig för att öppna en cykelverkstad. Någon längre förklaring till varför det blev just cyklar har han inte. Men reparationer av cyklar blev snabbt hans grej och i dag beskriver han sitt arbete som sin största hobby. Det syns på hans oljefläckade händer.
Viljan att hjälpa andra människor finns inte bara hos Parviz Abdi utan hos hela hans familj. De har många gånger tillsammans samlat ihop pengar till välgörenhetsprojekt och dessutom arbetar hela familjen med att hjälpa andra. Hans hustru, Sara, arbetar som barnmorska, sonen Ehsan är narkosspecialist i Norge och dottern Khorshid arbetar som tandsköterska.
– Det går alltid att spara pengar. Men vi har aldrig sparat till ett fint hus eller en fin bil. Vi sparar pengar för att kunna hjälpa andra människor.
Parviz Abdi är mycket kritisk till regeringen i Iran. För tolv år sedan samlade familjen ihop pengar för att starta ett barnhem för föräldralösa flickor i Iran. De drev det under lång tid och åkte dit flera gånger per år. Där såg de flickornas utveckling och blev uppfyllda av känslan att få hjälpa. Men de iranska myndigheterna stängde igen barnhemmet. Enligt Parviz Abdi för att de trodde att han och personalen skulle ge flickorna fel uppfostran och lära dem att den iranska regeringen var ond.
Efter stängningen fylldes Parviz Abdi av vrede, vilket han tror gjorde att kroppen tog stryk. För nästan exakt två år sedan drabbades Parviz Abdi av en allvarlig hjärtinfarkt, men på ett mirakulöst sätt lyckades han överleva. Efter en vecka på sjukhus kom han hem med en hel kasse med olika mediciner. Han fick mycket biverkningar i form av smärtor och till slut bestämde han sig för att trappa ner och sluta med medicinerna. Han tror inte speciellt mycket på mediciner eller piller.
– Man ska inte gå till läkaren eller apoteket när man mår dåligt. Köp en kaffe och en bulle och bjud över din granne eller din kompis. Sedan sitter ni och pratar i några timmar. Det ger så oändligt mycket mer, säger Parviz Abdi.
I dag mår Parviz Abdi alldeles utmärkt.
– Vem vet. Mitt hjärta kanske stannar i morgon eller så dunkar det på i tjugo år till. Jag vill göra något med det här livet och det känner jag att jag gör.