All mat är serverad och alla tallrikar diskade när vi träffar dagens födelsedagsbarn Dilip Ström på förskolan Opalen i Stenhagen. Dilip Ström var tre år när han kom till Sverige från Bangalore i Indien.
– Jag hittades av en polis och bodde de första åren av mitt liv på ett barnhem i Bangalore. Jag var både undernärd och sjuk när jag var liten, säger han.
Jag frågar hur han tänker kring sina biologiska föräldrar, om han undrar vad som hände.
– Tanken har väl slagit mig, men det känns inte så viktigt. Fast både min syster och mina föräldrar har besökt det där barnhemmet.
Familjen bodde i Vallentuna och sedan i Malmö. När han var sju år flyttade de till Linköping där han började skolan.
– Skolan var kul, ja, kanske inte själva skolarbetet, men jag tyckte om att gå i skolan.
Dilip Ström började tidigt med gymnastik, uppmuntrad av sina föräldrar som märkte att han oftare gick på händerna än fötterna, och att han var en hejare på att slå kullerbyttor UPPFÖR trappor.
– Jag kan göra det fortfarande och min son vill gärna att jag ska visa det.
Han var snart elitgymnast, och tränade och tävlade för Linköpings GK. Dilip Ström ägnade sig dessutom åt golf och slalom. Den första vistelsen i Tandådalen när han var mycket liten, och nyss kommit till Sverige gav mersmak, kylan och snön till trots. Gymnastiken tvingades han lägga ner när familjen flyttade till Vallentuna för där fanns ingen klubb på den nivå han befann sig.
Eftersom Dilip Ström alltid tyckt om att laga mat blev det naturligt att gå en livsmedelsteknisk utbildning.
– Jag gick på Kristineberg som var en jättebra skola med gott rykte. Tyvärr är skolan nedlagd, min årskull var den sista som gick ut där, säger Dilip Ström.
Efter skolan praktiserade han hos Carl Butler och hos Tore Wretmans dotter Ann-Sofie Wretman vid Täby golfklubb.
– På de här fina glassiga krogarna är det alltid kvällsjobb som gäller. Det var jobb dygnet runt. Men jag är inte en person som tycker om att jobba sent, säger Dilip Ström som under sin kockgärning konsekvent och medvetet valt att arbeta på personalrestauranger.
Han har varit kock på Arebolagens personalrestaurang, kökschef vid Granåsa förskola, förste kock vid Marabou, ABB, JM och Habiliteket.
Sitt nuvarande jobb tillträdde han i maj förra året, och beklagar att vikariatet slutar i augusti.
– Tyvärr, för jag trivs verkligen med att laga mat till barnen och personalen här. Jag lagar all mat själv från grunden till 90 personer varje dag.
Tråkigt nog har allt fler förskolor och skolor mottagningskök, säger Dilip Ström.
– Det innebär att man får sallad och färsbiffar som är så sega att man kan dra ut dem en halvmeter, säger Dilip Ström.
Han berättar att barnen på Opalen lärt sig älska hans panerade fisk och de tittar ofta in i köket och frågar om de inte kan få fisk i morgon också.
– Barnen är vår framtid och de ska få riktig mat! Jag vill servera dem mat jag kan stå för.
Men det fanns en tid då golfen var viktig. Han tävlade och var aktiv fram till 14-årsåldern (”sedan blev det mer och mer tjejerna som tog över”).
– Jag hade bestämt att om jag gjorde ett ”hole in one” så skulle jag sluta. Och på en golfbana i Spanien hände det. Jag hade lånat pappas järnsjua, slaget kändes lite kort och jag såg inte ens bollen. Vi gick fram och letade vid greenen men hittade den inte. Jag tänkte: Tänk om ... Och så låg den där i hålet, säger Dilip Ström.
I dag spelar han lite med sonen eller slåt lite bollar på en driving range.
Familjen köpte villa i Vittinge för ett år sedan, och Dilip Ström ser fram mot det trädgårdsarbete som väntar i vår.
– Vi ska så frön, plantera kryddor och sätta potatis.
Men det här med att bli 40 gillar han inte.
– Jag hade ångest redan inför 30-årsdagen. Att fylla 40 kommer att bli ännu värre.