Tänk dig att ha ett jobb som du aldrig kan få sparken från, oavsett hur du sköter dig. Det låter som en saga, speciellt i förhållande till dagens mer flyktiga anställningsformer, men en gång var det sant.
Då utsåg kungen så kallade konstitutorialer, ”icke-avsättningsbar personal”, vid konseljer.
Allan Haddleton har suttit i den här sitsen större delen av sitt yrkesliv. Han tillsattes i konselj av gamle kung Gustaf VI Adolf och har sedan dess haft denna gammaldags tjänsteform. På Jälla har han jobbat i 40 år.
Hit kom Allan Haddleton första gången för 50 år sedan, 1961, för att gå Lantmannaskolan, som det hette.
– På den tiden var det mest teoretiska kurser. Jag gick en niomånaders lantbruksutbildning och bodde här på skolan.
Allan Haddleton är född i Hölö söder om Södertälje. Fadern drev ett hönseri och födde även upp kalkoner. Han dog i tbc när Allan Haddleton var sju år. Familjen flyttade då till Stockholm, där han växte upp.
– Det var en stor kontrast. Men samtidigt var det roligt med alla kompisar och idrotten. Vi spelade fotboll, bandy och ishockey. Familjen bodde i Helgalunden på Söder, och jag gick i Eriksdalsskolan. Fast visst längtade jag tillbaka till landet.
Så efter skolan arbetade Allan Haddleton på gården Tungesta. Han gjorde allt från att mjölka till att köra traktor. Det var i den här vevan han uppmanades att gå Lantmannaskolan i Jälla.
Efter utbildningen fick han jobb på bygge via en släkting, och var bland annat med om att bygga Spånga brandstation.
Traktorer och maskiner har alltid intresserat honom, så något år senare, på 60-talet, gick han maskinskötarkurs på Vretaskolan utanför Linköping och återvände sedan till Jälla, nu för en driftledarkurs.
– Om man gick den kursen kunde man bli till exempel rättare eller ladugårdsförman. Det var mest killar som gick kursen, men några flickor också. Många elever hade en gård som väntade i framtiden, säger Allan Haddleton, som efter driftledarkursen jobbade som försöksbiträde vid avdelningen för hydroteknik vid Ultuna, där han mest sysslade med dikning och bevattning.
Men han utförde också en riktigt udda syssla tillsammans med en kollega. De grävde mängder av gropar över hela Sverige.
– På den tiden var det nytt med plaströr, och vi skulle kolla hur de klarade sig. Utan att överdriva kan jag säga att jag grävt gropar från strax söder om Ystad till Haparanda. Vi följde våren och började gräva i mars och höll på till efter midsommar. Det blev väl en 50–60 gropar totalt, och själv vart man ju snitsare på att gräva ett hål i marken.
Efter att ha utbildat sig till lantmästare vid Alnarp arbetade Allan Haddleton vid skoljordbruket i Jälla, dit han alltid tycktes återvända. Att han valde att gå en lärarutbildning berodde till stor del på hans svärfar, som var rektor.
– I och med att lantbruksutbildningen skulle ingå i gymnasieskolan fanns det behov av yrkeslärare, säger Allan Haddleton.
I dag är han 67 år och formellt slutade han sin tjänst sista april i år. Med tiden har han blivit en institution på Jällaskolan, och många av hans nuvarande elever är barn till före detta elever.
– En elev hälsade till och med från sin morfar som jag en gång haft som elev, säger Allan Haddleton, som räknar med att bli kvar på skolan ännu en tid.
– Jag är ju den ende som kan skriva ut traktorkörkort.