Carola Eklund har arbetat som sjuksköterska i nästan 50 år, största delen av tiden som avdelningsföreståndare, och fortfarande händer det att Carola Eklund rycker in på sin gamla arbetsplats Elisabethsjukhuset. Att hon har ett speciellt förhållande till Elisabethsjukhuset är inte konstigt; hon var själv med om att bygga upp det. Och det var det andra sjukhuset hon byggde upp. På 70-talet deltog hon i uppbyggandet av ett högeffektivt fältsjukhus .
Hon är född i Nyby utanför Enköping där föräldrarna hade bondgård. Barnen fick tidigt börja hjälpa till, och hon och systrarna både mjölkade kor och hässjade hö.
– När jag var tolv satt jag på pappas traktor och plöjde och harvade.
Efter realskolan 1959 fick hon som 16-åring jobb som barnflicka hos en läkarfamilj i Uppsala.
– Det var underbara människor som behandlade mig som en i familjen.
I samma veva bestämde hon sig för att bli sjuksköterska.
– Det verkade vara ett spännande yrke. Och det var det ju också! Jag har aldrig någonsin tyckt att det har varit tråkigt att gå till jobbet.
Hon började sjukvårdsutbildningen 1962 och var färdig med specialistutbildning inom operation och mottagning 1965. Eftersom hon älskar småbarn tänkte hon bli barnsjuksköterska, men insåg under praktiken att det inte skulle fungera.
– Jag upptäckte att jag inte klarade av att träffa sjuka barn. Jag led med dem, och ”tog med barnen hem” när jag slutat för dagen.
Efter examen började hon arbeta på Akademiska sjukhuset, vidareutbildade sig till operations- och mottagningssköterska och senare till anestesisköterska och avdelningsföreståndare.
– Mitt arbetsliv har varit spännande och rikt, med fantastiska arbetskamrater. Jag minns speciellt Martin H:son Holmdahl, då chef på anestesin. Han var mycket stöttande och mån om personalen,.
1970 var hon med om att bygga upp sitt första sjukhus: ett militärsjukhus i Hedsveden i Sala nära en tänkt stridszon.
– Det var ett sjukhus i fält med granris på golvet, utrustat som ett modernt sjukhus. Och stort var det – det skulle hysa tio läkare och 25 sköterskor.
I slutet av 1980-talet fick hon erbjudande om att hjälpa till att bygga upp nya Elisabethsjukhuset, tidigare Hotell Geijer.
– Vi fick ett antal miljoner och fria händer att skapa det från golv till tak, med all utrustning. Det blev rätt hetsigt, för det var inte gott om tid.
Hon tog tjänstledigt 1989, efter nära 25 år på Akademiska kände hon att det var dags att byta arbetsplats.
– Trots alla år kändes det inte som ett svårt beslut. Jag gillar att prova på nya grejer, säger Carola Eklund, som 1976 undervisade sjuksköterskor från Vietnam i samband med ett Sidaarrangerat vårdsprojekt, då ett barnsjukhus och ett allmänsjukhus skulle startas i Hanoi och Uong Bi.
– Det blev en liten pärs, för eleverna kunde inte engelska utan måste gå en intensivkurs innan.
Hon har också arbetat som sjuksköterska på lyxkryssaren Royal of the Caribbean i Karibiska havet.
Även hennes bridgeintresse har fört henne ut i världen. Hon har spelat i nästan 20 år, och åker varje år utomlands för olika turneringar. Dessutom reser hon gärna tillsammans med sin sambo. Paret har bland annat besökt Mayarivieran och Förenade Arabemiraten.
Så här års är det emellertid trädgårdsarbete i koloniträdgården och umgänge med barnbarnen som gäller. När hon talar om yngsta barnbarnet Johan strålar hennes ögon av kärlek.
– Han är 2,5 år och hälsar på mig ofta. Vi metar i Fyrisån, och han hjälper mig att vattna i landen, säger Carola Ekwall som troget följer också de äldre barnbarnens aktiviteter.
Hon gick i pension 2008, men jobbar på timmar som narkossköterska på Elisabethsjukhuset och uppskattar att träffa sina arbetskamrater. Efter tre canceroperationer under senare år är hon tacksam och glad för varje ny dag.
– Visst har det funnits kämpiga perioder, men jag har haft ett bra liv.