Den som läser gamla debatt- och insändarsidor i UNT hittar Miriam Hollmers namn i inlägg som handlar om meddelarfrihet, genusfrågor, homosexuellas rätt att få gifta sig och om argumentation mot främlingsfördomar. Och som oppositionspolitiker för Miljöpartiet lyckades hon för några år sedan få igenom en motion om en genusmedveten rekryteringsstrategi i Uppsala kommun.
– Jag kämpar för människovärdet, sammanfattar hon.
Hennes engagemang sträcker sig nästan 30 år tillbaka i tiden, då hon som 12-åring startade en tidning som engagerade sig i bevarandet av vargen i Sverige.
– Jag annonserade efter läsare i Kamratposten och sedan gav jag ut en tidning med faktatexter, bokrecensioner och noveller. Jag hade kanske ett tjugotal prenumeranter, berättar hon.
Partipolitiskt aktiv blev Miriam Hollmer först 2004.
– Alla borde engagera sig i politiken någon gång i livet. Inte minst nu när det finns främlingsfientliga krafter i rörelse är det extra tydligt att demokrati är en färskvara som vi hela tiden måste kämpa för. Jag tror inte att det finns så många som känner igen sig helt i ett enskilt parti, men man får hitta det som känns bäst, menar hon.
Hennes engagemang har följt med även i yrkeslivet där hon bland annat har arbetat med olika utredningar inom universitetsvärlden och Svenska kyrkan, både som anställd och egenföretagare, och varit politisk sekreterare. 2013 fick hon jobb vid Regeringskansliet där hon var sekreterare i Carin Götblads utredning om våld i nära relationer.
– Där skrev jag ett avsnitt om hedersrelaterat våld, som är ett intressant men svårt och känsligt ämne.
När utredningen var klar kunde Miram Hollmer i höstas så börja på sin första fasta tjänst, som utredare vid avdelningen för kyrkoliv och samhällsansvar vid Svenska kyrkan.
– Det är oerhört skönt att kunna fokusera på det jag gör utan att oroa mig för framtiden. Men samtidigt vet jag inte om jag hade utvecklats som jag har gjort om jag hade fått fast jobb tidigare, säger hon.
Parallellt med karriären har hon fört en lång kamp mot den depression som bröt ut när hon för drygt tolv år sedan fick sitt första barn.
– Det blev tio år av depression och ångest som var extra jobbigt med tanke på att min livssituation överlag var så osäker. Jag hade till exempel inget arbete. Jag provade hur många olika behandlingar som helst, men det var när jag fick en bra medicin och ett deltidsjobb som fungerade som jag kom lite på fötter och kunde jobba mig tillbaka gradvis. Jag är oerhört stolt över att ha tagit mig tillbaka, även om jag säkert aldrig blir hundraprocentigt frisk utan fortfarande är lite sårbar, säger hon.
Bland det hon behövde göra var att lyssna mer på sig själv, vilket bland annat ledde till en skilsmässa. Samtidigt bestämde hon sig för att anta nya utmaningar, till exempel en kurs i ståuppkomik på Norra Brunn.
– Det var ju inget jag hade trott att jag skulle klara av om någon hade berättade det för mig innan. Tyvärr har jag bara uppträtt en gång efteråt, men det skulle vara roligt att göra det fler gånger.
En av Miriam Hollmers nyaste utmaningar är att lära sig arabiska. Hösten 2013 träffade hon Mohamed från Gaza och förra året gifte sig paret. Själv är hon kristen, prästdotter och anställd i kyrkan, och det har varit en fördel när hon gifte sig med en muslim, menar hon.
– Det är jättespännande att lära sig mer om islam och jag lär mig mer om kristendomen samtidigt. Jag tror att det hade varit svårt för oss att vara gifta om jag inte hade varit troende. Och så åt jag inte griskött tidigare heller, så det var inga problem, säger hon och skrattar.