Med stark kärlek till orden

Vi träffas på Centrum för forskning om religion och samhälle i Engelska parken där Ninna Edgardh forskar och undervisar. Hon är professor i kyrkovetenskap och det hon ägnar sig åt kretsar kring kyrkans och religionens roll i dagens moderna samhälle.

– Frågan är om Sverige verkligen är så sekulariserat som många tror. Två tredjedelar av svenskarna är fortfarande med i Svenska kyrkan och nästan hälften tror på någon högre kraft. Ett nytt intresse för religionen väcktes i slutet av 1990-talet, säger hon.

Ninna Edgardh menar att det fortfarande finns en stor lojalitet till folkkyrkan och att det dessutom har kommit många kristna personer från andra länder hit på senare år som ytterligare stärker kyrkan. Samtidigt är gudstjänstbesökarna få, och människors kunskaper om kyrka och religion dåliga.

– Det finns många gamla strukturer och fördomar att göra upp med för kyrkan, men jag tror inte bara att vi ska ge upp, utan i stället bejaka den tro människor har och försöka dra nytta av det nyväckta intresset, säger hon.

Innan hon började studera till präst jobbade Ninna Edgardh ett tiotal år som journalist, något som spelade in när hon under prästutbildningen valde att gå vidare på forskningsbanan.

– Det skulle ge mig chansen att få gräva lite djupare i ett ämne. En journalist är ju mer på ytan, säger hon.

Som barn var det dock varken journalist, forskare eller präst hon ville bli utan telegrafist eftersom hon ville vara på havet och jobba.

Hon växte upp i ett priviligierat område vid Stureplan mitt i Stockholm och när vänstervindarna blåste in över landet i slutet av 1960-talet blev det ett uppvaknande för henne.

– Jag var 14 år när jag läste Sven Wernströms ungdomsroman ”Mannen på gallret”, om en uteliggare i Paris. Det blev en väckarklocka eftersom det inte hade funnits några tiggare där jag växte upp.

Hon engagerade sig i skolpolitiken och fångades av FNL-rörelsen, men drevs också av sin kärlek till ord och kommunikation. Som 19-åring började hon jobba i en vänsterbokhandel, och senare hamnade hon i betydligt mer anrika Nordiska bokhandeln på Östermalm.

Hon började studera kommunikation och senare kom hon in på journalisthögskolan. Som journalist jobbade Ninna Edgardh bland annat på Norrtelje tidning. Men en känsla av att hon alltid intervjuade andra utan att få fördjupa sitt eget tänkande i en kombination med att hon kände att hon utnyttjade folk, fick henne att söka till prästutbildningen i stället.

– När jag kommer ut från ett sorgesamtal är jag så glad över att jag har kunnat finnas där för de sörjande och inte ska gå iväg och sätta mig och skriva om dem och hänga ut dem efteråt.

Präst blev hon först för sex år sedan. Hennes forskning gick bra och hon hade börjat överväga att avsäga sig sin plats på prästutbildningen.

– Men ofta är det ju så att när man försöker stänga en dörr slutar det med att man går in genom den i stället. Jag hade förlorat min närhet till kyrkofrågorna och kände mig mer som en samhällsforskare i största allmänhet, säger Ninna Edgardh som en tid var tjänstledig helt för att jobba som präst, och som i dag har nedsatt tjänst för att inte tappa kontakten med kyrkan.

– Det har jag dels genom prästtjänstgöring dels genom att jag håller föredrag i olika sammanhang där jag förmedlar min forskning till dem som jobbar inom kyrkan, berättar hon.

Vad hände med längtan till havet då, undrar säkert någon.

– Den längtan får jag uppfylld varje gång jag kommer till vårt hus i Öregrund. Där fyller jag på energi.