Ingen kan vara mer lämpad att skriva en avhandling i ämnet genusvetenskap om 15-åriga killar med mopeder. Tanja Joelsson älskar själv att köra moppe, forskar i genusvetenskap och arbetar nu med sin avhandling om konstruktionen av kön i trafiken och mopedens sociala funktion för unga killar. Sina fältstudieobjekt har hon självklart närmat sig per moped, i samarbete med olika Uppsalaskolor.
– Det har inneburit mycket fältarbete, vilket inte är helt lätt. Att få kontakt med 15-åringar med mopeder är inte det enklaste, men spännande och väldigt lärorikt. Det är förstås svårt att få kontinuitet eftersom mopedtiden är en förhållandevis kort och snabb period i livet, säger Tanja Joelsson.
Det där gäller dock inte för henne själv. Hon är dubbelt så gammal som sina intervju- och observationsobjekt, men åker fortfarande moppe. När vi ska ta bilder visar hon belåtet upp sin ögonsten, en Crescent Compact -72, kärleksfullt täckt av silvergrå presenning till skydd för regnet.^
– Det är en riktig plåtmoppe.
Tanja Joelsson är född i Parvas, 25 km sydväst om Åbo, alldeles vid den åboländska skärgården. Barndomsminnena präglas av långa somrar med bad och simning och lek på stranden. Samtidigt fick hon tidigt ta ansvar, hjälpa till med hemmet – och laga sina egna punkteringar.
– Pappa var trädgårdsmästare, hade en stor gård och odlade mycket. Vi behövde aldrig köpa grönsaker, frukt och bär. Först när jag flyttade till Uppsala blev jag medveten om att jag tagit allt detta för givet. Det var då jag började intressera mig för odling. Det är kul att kunna mötas över ett gemensamt intresse, säger Tanja Joelsson, som i dag har en kolonilott i Ekeby där hon bland mycket annat odlar majrovor och vitlök.
Redan som barn tyckte Tanja Joelsson om att lära sig nya saker, ett förhållande som inte förändrats sedan dess.
Följaktligen tyckte hon så mycket om skolan att när hon kom hem för dagen brukade hon fortsätta med att leka skola med sin lillasyster Sonja.
– Jag tvångsundervisade henne, och konstruerade till och med läxor och prov åt henne. Men någon större skada tog hon inte, och hon fick inte skräck för studier heller. I dag läser hon datavetenskap vid Åbo universitet, säger Tanja Joelsson.
De båda systrarna tillbringar mycket tid i stugan som deras pappa byggde i Åbolands yttre skärgård. Tanja Joelsson har tagit förarintyg för båt, och i somras hjälptes de åt att bygga ett nytt utedass.
Tanja Joelsson kom till Uppsala i augusti 2000, och visste i princip ingenting om stan den kvällen pappa parkerade hennes flyttlass i Flogsta.
– Men jag gillade stan direkt. Den påminner mycket om Åbo, en universitetsstad med gamla anor, och en blandning av storstad och närhet till naturen. Jag plockar gärna bär och svamp i Hågadalen som ligger så nära där vi bor.
Tanja Joelsson har en bakgrund som miljö- och djurrättsaktivist. Kanske lite förbryllande med tanke på den gula kanariefågeln i sin bur på ett skåp, men det visar sig tillhöra grannen. Hon är bara fågelvakt.
– I dag är jag snarast ”vardagsaktivist”. Man ska leva som man lär, försöka vara hjälpsam och vänlig mot människor. Jag vill också föra över goda värderingar till min dotter. Ibland kan jag tycka att det finns en nonchalans bland människor. Jag tycker att man ska fundera igenom sina handlingar och hur de påverkar andra, förmå att se konsekvenser och vara beredd att förändra sitt beteende.
Tanja Joelsson trivs bra i Uppsala, och beskriver sin institution i Uppsala som en kreativ miljö för sin forskning. Kanske återvänder hon ändå till Åbo en dag:
– Det finns mycket som spelar in. Min sambo Olof, som forskar på PET i relation till diabetes doktorerar snart, och i Åbo finns ett PET-centrum. Så vi får väl se.