Att lämna trygga Sverige, släkt och vänner och flytta någon helt annanstans för en tid är kanske något många drömmer om, men som få tar steget och gör.
– Många väntar på den rätta tidpunkten och tänker ”jag ska bara”, men det är egentligen alltid fel tidpunkt. Man får bara bestämma sig, säger Alarik Sandrup när UNT hälsar på familjen hemma i villan i Sunnersta.
Fast en ganska bra tidpunkt är det nog ändå nu för familjen Sandrup. 12-åriga Gustav och 10-åriga Nora skulle båda ändå ha börjat nya klasser i höst och mamma Karin Sandrup var redan i våras till större delen tjänstledig från sitt lärarjobb på Katedralskolan.
– Jag har läst företagsekonomi under våren och nu ska jag fortsätta studierna på distans. Det har varit väldigt spännande och utvecklande att som naturvetare plugga ett samhällsvetenskapligt ämne, säger hon.
Det var i vintras som Alarik Sandrup av en slump såg att biståndsorganisationen We Effect (tidigare Kooperation utan gränser) sökte en programchef för ett större program i Malawi.
– Det var i princip min cv som var beskriven i annonsen. Det var inte alls så att jag höll på att leta jobb, men jag sökte och i påskas blev det klart, berättar han.
Han är utbildad agronom och lantmästare och projektet handlar mycket om att få jordbruket i det extremt fattiga Malawi att fungera. Över 90 procent av befolkningen jobbar inom jordbruket, men med mycket outvecklade metoder.
– Det handlar också om att lära dem företagsekonomi, att komma tillrätta med den dåliga läskunnigheten och kvinnornas rättigheter. De har också stora problem med HIV och aids, berättar Alarik Sandrup.
För barnen byts Sunnerstaskolan ut mot en internationell skola med skoluniformskrav och där all undervisning sker på engelska. Lite läskigt, säger Nora Sandrup om det där med engelskan, men föräldrarna tror att det kommer att gå fort för henne att komma in i det. Och Gustav, som redan är duktig på engelska, har sannolikt lärt sig ännu mer i sommar när de stressade föräldrarna inte har hunnit köra bort honom från datorn lika ofta som annars.
– Vi har haft en lång lista med alla grejer som ska ordnas och det är många telefonköer att sitta i, säger Karin Sandrup.
När vi ses har de ännu inte lyckats sälja familjens båda bilar. Men huset har de hyrt ut till ett par gästforskare med stor familj. I Malawis huvudstad Lilongwe, som har en miljon invånare men är mer som en by än en stad, väntar deras nästa bostad på dem. Med huset följer vakter, en trädgårdsmästare och ett hembiträde.
– Arbetskraften är väldigt billig och man förväntas ha folk anställda när man är där nere. Jag har varit nere nu under våren och tittat på huset och träffat dem och de var väldigt välkomnande och och jättnyfikna på oss, berättar Alarik Sandrup.
Både han och Karin tror att familjen får mer tid att umgås i Malawi än de har hemma. Så var det när de bodde i Bryssel för ett antal år sedan. Till skillnad från den gången tänker de också ge sig tid att göra resor och upptäcka grannländerna, något som familjen ser fram emot.
Hur förbereder man sig mentalt för en sådan här flytt?
– Genom att inte göra upp en massa planer för hur det ska vara där nere. Vi får åka dit och ta allt eftersom. Det kommer att bli jobbigt och det kommer att finnas stunder då vi undrar vad det är vi gett oss in på, säger Karin Sandrup.
– Det viktiga är att ha den grundläggande principen att man alltid låter säkerhet, trygghet och hälsa komma i första hand, fyller Alarik Sandrup i.