Musik är ett stort glädjeämne

Hon har sett zeppelinare flyga, käftat med Hitlerjugend och beskjutits i en öken - Karin Fasth har levt ett mångskiftande liv.
Hon är född i Sundsvall och gick Kommunala flickskolan. Som 16-åring deltog hon första gången i ett skolutbytesprogram med Tyskland.
- Det var 1936. Att se Berlin var en upplevelse. Jag bodde i Türingen, och där såg man Hitlerjugend överallt. De höll på med sina hälsningar på gator och torg.

En gång kom plötsligt en ung man fram, ställde sig med handen upprätt och ville veta varför inte hon gjorde Hitlerhälsning.
- Jag var lite uppkäftig på den tiden och svarade: "Varför skulle jag göra det? Jag kommer från Sverige". Fast jag trodde nog jag skulle få en örfil.
Även om ett djupare ställningstagande kanske inte låg bakom hade hon med avsmak sett skyltar i parkerna som förkunnade att judar inte var önskvärda.
Hemma i Sundsvall blev Karin Fasth flygspaningslotta, spejade efter fientliga plan och hade telefontjänst.

Efter skolan reste hon som au pair till London. Men efter bara ett par veckor bröt andra världskriget ut, och hon måste återvända.
- Resan var hemsk. Båten var täckt med presenningar, och alla var rädda. Det enda roliga som hände var att några engelsmän trodde jag var nattklubbssångerskan Sally Bowles.
Karin Fasth arbetade sedan på Birkagården, en "hemgård," föregångare till senare tiders fritids- och ungdomsgårdar, grundad av Nathanael Beskow och Ebba Pauli.
- Jag minns när Nathanael Beskow skulle fylla 75. Vi trodde vi skulle bli bjudna på tårta, men i stället fick vuxna och barn var sin apelsin, sällsynt på den tiden.

Hon utbildade sig till sjuksköterska, och har varit med om att gå ronden med professor Herbert Olivecrona. 1948 flyttade hon till Uppsala.
- Många finska soldater vårdades i stan. När jag önskade dem godnatt svarade en av dem alltid: "Tröm vackra trömmar om mig", säger hon.
Karin Fasths liv har inte alltid gått i dur. Hon lämnades ensam med två små pojkar som hon ensam har uppfostrat. I dag är båda läkare.
- Den ene sysslar med benmärgstransplantationer, den andre är engagerad i Läkare utan gränser och bor på Samoaöarna. Det är han som skickat de här till min födelsedag, säger hon och gör en gest mot en överdådig, vacker tulpanbukett.
- De säger att jag gjorde ett bra jobb som ensam mamma.

Reslusten och intresset för andra kulturer har hon alltid haft. Karin Fasth har rest mycket, bland annat i Mellanöstern och Egypten. I Egypten lärde hon känna botanikern Vivi Täckholm.
- Hon gav mig en skarabé och en flätad korg som jag fortfarande har kvar, säger Karin Fasth.
Senare öppnade hon sitt hem för gäststudenter från Iran och Egypten.
En tid på 60-talet bodde hon på kibbutz. Det var då den lokalbuss hon färdades med plötsligt blev beskjuten, mitt i den israeliska öknen.
- Rätt som det var ropade busschauffören åt oss att börja ner huvudena. Plötsligt började det skjutas rakt in i bussen så att fönsterglaset yrde. Jag var inte rädd just då, men när vi väl kommit fram grät jag.

Karin Fasth har alltid tyckt om att läsa, vilket välfyllda bokhyllor vittnar om. I dag har hon förlorat stora delar av synen och är hänvisad till läsapparat och talböcker.
- Men jag tycker det går alldeles för långsamt.
Hon tar sig ofta ner på stan och lyssnar till lunchmusiken i Missionskyrkan, och en och annan föreläsning. Tyska kyrkans traditionella, årliga besök i Vindhemskyrkan missar hon ogärna.
Musik är en stor glädje. Tv blir det sällan, och hon lyssnar inte så mycket på radio heller.
- Jag blir bara deppig, man berättar hela tiden om folk i olika delar av världen som slår ihjäl varandra.

Karin Fasth sköter själv sitt hem; erfarenheten av hemtjänsten är dålig.
- När jag kommit hem från sjukhuset efter att ha haft vinterkräksjukan förra nyåret tyckte kommunen att jag skulle ha lite hjälp. Så långt var allt gott och väl. Men när jag bad om en smörgås fick jag svaret: "Du har väl inte ont i armen heller". Så jag undanbad mig hjälp i fortsättningen.

Musik är ett stort glädjeämne

Karin Fasth tycker om att sköta sig själv. Hon är en aktiv person och lyssnar gärna på musik, både hemma och vid konserter i Uppsala. Nu fyller hon 90 år.