Mycket att tänka på vid dödsfall

- De allra flesta vill ha mycket hjälp, och det är vår roll att hjälpa till, säger Marcus Götmar, begravningsrådgivare vid Götmars Begravningsbyrå.
Men du och andra närstående kan, om ni vill göra mycket själva, vilket också kan bli en ekonomisk besparing.
- Det är positivt för sorgearbetet om man är delaktig. Vi vill hjälpa till att göra det så personligt som möjligt, säger han.

Numera rekommenderar psykologer och andra experter de närmaste ett sista möte. Det kan ske direkt efter dödsfallet, som ett led i att förstå att personen verkligen är död. På sjukhus och större sjukhem finns avskedsrum som gjorts i ordning i detta syfte, där det finns möjlighet att ta farväl.

Enligt Begravningslagen ska man följa den avlidnes önskan angående kremering, begravning och gravsättning. Om denna önskan inte finns, skriftlig eller muntlig avgör de anhöriga. Var den avlidne inte medlem i Svenska kyrkan är det prästen som bestämmer om begravningsceremonin får hållas i önskad kyrka.
Vid begravning av en medlem i Svenska kyrkan sköter präst, kyrkomusiker och bärare sina uppgifter kostnadsfritt. Eventuell solosång eller instrumentsolo brukar dock kosta, om inte någon i familjen står för det.

Vid jordbegravning sänks kistan ner i en kistgrav, vanligen i anslutning till begravningsceremonin. Efter kremering finns det olika alternativ att ta hand om askan. Att sprida den för vinden över land eller hav kräver tillstånd av länsstyrelsen i området.
Att lägga askan i en minneslund är ett enkelt och kostnadsfritt alternativ. Där finns inget som identifierar de begravda. Blommor och ljus placeras på en gemensam plats.
Askgraven är mindre än en kistgrav men har plats för en gravsten.
Askgravlunden är ett mellanting mellan minneslund och askgrav. Anhöriga kan hålla en ceremoni vid nedsäkningen av urnan och en namnplatta monteras vid platsen eller centralt.
Reglerna om hantering av askan är reglerad i Begravningslagen. Gravsättning ska ske inom ett år.

Beroende på hur man vill ha begravningen och vilka tjänster man köper varierar priset kraftigt. När vi letar på nätet och talar med begravningsentreprenörer får vi uppgifter som varierar mellan runt 5 000 kronor uppåt 85 000 kronor. Det billigaste alternativet innehåller den allra enklaste kistan och varken förtäring eller trycksak. Det dyrare innefattar bland annat massiv ekkista och middag för 150 personer.
Begravningsceremoni i kyrkan kostar inget för medlemmar i Svenska kyrkan. Vid borgerlig begravning bjuder några kommuner på officianten, medan andra tar betalt för en sådan tjänst. En borgerlig begravningsceremoni kan också ledas av en person som de anhöriga utser.
Formellt är det dödsboet som står för begravningskostnaderna. Om inga pengar finns kan man få bidrag från kommunen till en enkel begravning.
Dödsannons och tackannons i tidningen kostar medan en minnestext ofta är gratis. Den kan skrivas av vänner eller anhöriga. Några saker som begravningsbyråer ibland sätter upp på listan över vad de tar hand om är i själva verket gratis om den avlidne var medlem i Svenska kyrkan. Kontrollera med kyrkan.

Inom tre månader efter dödsfallet ska en skriftlig förteckning göras över tillgångarna som den döde lämnar efter sig. Den ska undertecknas av två bouppteckningsförättare, personer som inte får vara arvingar. Dessa leder också bouppteckningsförrättningen, ett möte dit arvingar och andra berörda kallas. Både förteckningen och mötet brukar kallas för bouppteckning. Skatteverket har en broschyr om bouppteckning som kan hämtas eller laddas ner från nätet.