När någon svensk säger sig vara född i Etiopien tror man gärna att det är ett missionärsbarn det handlar om. Åke Clason föddes i huvudstaden Addis Abeba, men pappa var inte missionär utan agronom.
– Han fick i uppdrag direkt av kejsare Hailie Selassie att starta landets första lantbruksskola, och bodde i Etiopien 1945–48. Då fanns många svenskar där, förutom missionärer också en bygghögskola och folk som byggde upp landets flygvapen.
Åke Clason hyser starka känslor för Etiopien även om han bara var ett år när familjen återvände till Sverige. Han engagerade sig senare i Svensk-etiopiska föreningen, och har besökt landet många gånger.
– Före Selassies död 1974 hade jag som född i Etiopien till och med rätt att köpa mark där. Och så klart gillar jag reggae, speciellt Bob Marley. Jag tycker det är jättesynd att reggaefestivalen inte finns kvar i Uppsala.
Åter i Sverige bosatte sig familjen vid lantbruksskolan Stora Segerstad, där hans pappa verkade som lärare och rektor. Åke Clason hade tidigt intresse för det agrara och var starkt engagerad i 4H.
– Jag hade eget företag med kalkoner och ankor, säger Åke Clason som efter studentexamen i Eksjö läste nationalekonomi i Lund och därefter en förberedande agronomkurs med hälften teori, hälften praktik.
– Det var nog mitt allra bästa år, utvecklings- och erfarenhetsmässigt sett. Det är synd att kursen inte finns kvar. Det är så viktigt att teori och praktik samverkar.
Han kom till Uppsala 1970 och uppskattade studiemiljön vid dåvarande Lantbrukshögskolan, där forskningen var integrerad med utbildningen.
– Jag träffade min blivande hustru Ingegerd innan jag kom till Uppsala. Det är 45 år sedan nu, säger Åke Clason som efter sin utbildning undervisade och var assistent till professor Ulf Renborg på Institutionen för ekonomi vid SLU.
Hans uppdrag blev senare att stimulera till praktisk användning av nya forskningsresultat inom biologiska och tekniska ämnen.
– Det handlade om att sätta kronor på forskningsresultat.
När han sedan blev chef för statskonsulenterna i mitten av 80-talet var målet att bygga broar mellan forskning och tillämpning. Han arbetade i många år vid Sveriges Lantbruksuniversitet, de sista 16 som chef för universitetets konsulentavdelning SLU Kontakt.
– Jag har alltid brunnit för att bygga broar mellan forskning och praktik.
De senaste tio åren, sedan 2002, har han varit förbundsdirektör vid Hushållningssällskapens förbund, med säte i Gamla Stan och utsikt över Stortorget.
Åke Clason är i dag främst engagerad i arbetet med att utveckla ett lönsamt företagande på landsbygden. Flera ting oroar honom just nu, först och främst den negativa utvecklingen för svensk livsmedelsproduktion relaterad till den ökade importen.
– Samtidigt som vi äter mer kött ligger ökningen på den importerade sidan. Det bekymrar mig att både värdet och volymen av svenska livsmedel är en nedåtgående trend. Det är besvärligt läge inte minst för landets mjölkbönder, säger Åke Clason som också anser att nysvenskarnas kompetens att utveckla landsbygden inte tas till vara.
– Det är få personer från andra länder som går naturbruksgymnasium. Många nysvenskar förknippar landsbygd med fattigdom. Men jag är övertygad om att det finns kompetens hos nysvenskarna. Det finns både taxichaufförer och städare med agronomutbildning som vi inte tar till vara.
En mer personlig reflexion handlar om det förändrade odlingslandskapet.
– När jag åker runt i Sverige ser jag hur det börjar växa igen. Jag ser marker som inte betas, och jag ser hur skogen breder ut sig.
1975 flyttade han och hustrun till Gamla bruket i Vattholma, där han under åren engagerat sig starkt i föreningslivet. Han var med och startade Wattholma scoutkår och engagerade sig också i Salsta golfbana.
Just nu handlar en stor del av Åke Clasons engagemang om att bevara den hårt kämpande matbutiken i Vattholma. I framtid ser han fram mot att ägna mer tid åt familjen, föreningslivet, resor och fjällstugan.