När Maria Sveder var liten och bodde i Tanzania fick hon en dag se några barn i hennes egen ålder. De letade mat på en soptipp.
– Jag frågade min pappa varför barnen sökte efter mat. ”För att världen är orättvis”, sa han.
Det replikskiftet har sedan präglat henne livet igenom. Maria Sveder är född i Umeå. När hon var tre år flyttade familjen till Tanzania, där pappa arbetade för Sida. Uppväxten där präglade henne på flera sätt. Familjen återvände till Sverige och Storvreta när hon var sju år. Maria Sveder var en ambitiös skolflicka, noga med läxor och prov, och något av en ensamvarg.
– Jag trivdes i mitt eget sällskap. Mamma var hemma hos oss när vi var små, och det är jag tacksam för. Båda mina föräldrar är förresten jätteviktiga. Mamma är en sprakande person, något av ett fyrverkeri, och pappa är lugn och klok.
Maria Sveder tog studenten från Livets ords gymnasium 2002, och arbetade sedan i en matsal på förskola för att senare kunna åka till Bolivia som volontär för organisationen Barnens räddningsark.
– Sedan Tanzaniaåren ligger sociala frågor mig varmt om hjärtat. Jag tror det är en koppling till barnen på soptippen som jag såg när jag var liten, säger Maria Sveder som på gymnasiet skrev ett arbete om ryska barnhemsbarn efter en vistelse i S:t Petersburg.
I Bolivia arbetade hon med gatupojkar, och talar varmt om Ana-Maria, en polioskadad kvinna som drev barnhemmet och blev en viktig livslärare för henne:
– Hon kunde kommunicera och hitta till hjärtat hos människor oavsett om de talade olika språk.Hon var en riktig gatuängel.
Tillbaka i Uppsala gick hon Livets ords bibelskola parallellt med ett jobb i hemtjänsten. Det var också inom församlingen hon träffade sin blivande make David.
– Jag hjälpte till att starta Livets ords dramaarbete för tonåringar. Det var ont om herrar så jag scoutade lite. Vi började dejta i gymnasiet och gifte oss 2004. Han är det finaste som finns.
Maria Sveder har hunnit med mycket i livet. Hon har läst socialt entreprenörskap vid Göteborgs universitet, jobbat i second hand-butik, som volonär i Israel samt arbetat med missbrukarvård för manliga missbrukare – både inom norsk frivilligvård och svensk tvångsvård. Allt hon lärt sig har hon haft nytta av, inte minst erfarenheterna från missbruksvården:
– Har man hanterat ett ”speed freak” på 100 kilo som vrålat mot en kan man ta det mesta med lugn.
Det var hösten 2012 som hon på ett närmast mirakulöst sätt kom över sin butikslokal.
– Så fort jag klev innanför tröskeln kände jag att det var min livsdröm. Jag sa till företrädaren på Klädkammaren att ”om du någonsin vill sälja, hör av dig”, säger Maria Sveder som då jobbade i byggkassan på K-Rauta och kände sig ”lagom understimulerad”. Ett halvår senare fick hon ett sms från den som drev Klädkammaren. Dagen efter skakade de hand och gjorde de upp affären utan mäklare. I mars i år öppnade hon vintagebutiken BoutiqueM på Svartbäcksgatan.
– Nu lever jag min dröm. Men det var först i somras jag började landa i att jag driver en butik. Den tar all min tid, för jag vill lägga ner energi på att handplocka mina varor, både på internet och från privatpersoner. Och så loppisar förstås, fast utanför Uppsala, säger Maria Sveder som älskar återvinning.
– Jag tycker om kläder och föremål som är av kvalitet och gjorda med omsorg.