Dagens födelsedagsbarn sitter i ett hav av blommor och är fortfarande lite omtumlad efter sin avtackning dagen innan. Jeanette Backman har varit universitetsrektors sekreterare de sista tio åren av sitt yrkesliv: tre rektorer har hon arbetat med: Bo Sundqvist, Anders Hallberg och Eva Åkesson.
– Jag avtackades med mottagning i Kanslersrummet. Det kändes lite ovant, för det brukar vara jag som är med och arrangerar sådana. Det var mer än hundra gäster, och jag tänkte: Hjälp! Känner jag så många människor?
På kvällen var det middag i Linnéträdgården, och vid bordet flankerades hon av de två föregående universitetsrektorerna.
Hon är född i Köping, ett omhuldat enda barn, och växte upp i Ludvika.
– Jag älskade att gå i skolan och tyckte om att lära mig saker. På fritiden höll jag på med barnteater.
Under gymnasieåren var Jeanette Backman aktiv i Kristliga gymnasistföreningen. Verksamheten var livlig. Varje lördag hälsade medlemmarna på äldre människor, och det arrangerades föredrag och diskussioner.
– En gång anordnade vi en föreläsning med den berömde orientologen H S Nyberg.
Efter gymnasiet kom hon till Uppsala för ett år på handelsgymnasium, med en liten resväska i handen. Hon kände bara en enda person i stan, som också var från Ludvika.
– De första dagarna i Uppsala var inte så muntra. Självförtroendet i att vara ”sistaringare” på gymnasiet i Ludvika var som bortblåst i Uppsala. Vi satt och grät tillsammans och funderade på att åka hem till Ludvika igen. Men det dröjde inte länge förrän vi fick nys om studentlivet och började upptäcka alla gulliga killar.
En av dem träffade hon på GH Nation och med honom ska hon snart fira 40-årig bröllopsdag.
I Uppsala tog hon en fil kand i spanska, tyska, engelska och psykologi. Och eftersom hon livet igenom har gillat att tillägna sig kunskap har hon senare även läst italienska, administrativ teknik och arbetspsykologi.
– När folk hemma i Ludvika frågade om mig så sa min pappa alltid stolt: Hon läser i Uppsala. Min mamma, däremot, sa alltid: Hon är gift och bor i Uppsala.
Efter sin examen såg hon en radannons i UNT om ett vikariat som kansliskrivare vid en medicinsk institution vid Uppsala universitet, med svar till signaturen ”Rutinerad”.
– Rutinerad var allt annat än vad jag var, skrattar Jeanette Backman, som sedan kom att arbeta för universitetet i 42 år, bland annat vid Institutionen för medicinsk genetik, som då låg i ett 1700-talshus på Västra Ågatan.
Hon var institutionssekreterare och högskolesekreterare vid Uppsala universitet i 30 år, innan hon blev universitetsrektors sekreterare 2002.
– Jag fick drömjobbet i hård konkurrens, och det har varit tio fantastiska år. Det har varit oerhört spännande att ha fått se universitetet från insidan. Och om något har jag lärt mig hantera folk, skojar hon.
Som rektors sekreterare har hon haft både ceremoniella och vardagliga uppgifter i en angenäm blandning. Hon tog hand om det japanska kejsarparet i representationsvåningen under deras Uppsalabesök, har träffat kungar, drottningar, presidenter och ambassadörer.
– Och besöken av Nobelpristagare 13 december var ju speciella. Efter föreläsningar äter pristagarna lunch tillsammans med de chaufförer som kört runt dem i en vecka. Nobelpristagarna var ofta oerhört trötta efter sitt pressande program.
Annars har jobbet mycket handlat om att ordna möten, kolla kalendrar och vara allmän ”dörrvakt” åt rektor och prorektor.
Jeanette Backman gick formellt i pension den 1 september, men hon började jobba igen redan i går, 3 september.
– Jag ska arbeta ideellt vid Senioruniversitetets kansli. Det ska bli spännande. På min föregående arbetsplats var jag äldst. Nu blir jag plötsligt yngst.
Fast helt klipper Jeanette Backman inte navelstängen till Uppsala universitet. Hon ska bland annat organisera höstens hyllningsmiddag för Uppsala universitets nya pensionärer. Men hon kommer att få mer tid att ägna sig åt sina intressen, som mycket kretsar kring Italien. Både hon och maken har läst italienska och reser gärna dit för att njuta av italiensk opera och italiensk mat.
– Vi åker dit igen i oktober i samband med Verdifestivalen den 10 oktober till minne av Guiseppe Verdis födelsedag. Verdi är min favoritkompositör, och vi ska se tre operor!